Professorn: Undvik varje virussjukdom som kan undvikas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

share-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmTrots att vi levt med virus i miljontals år, florerar fortfarande en rad seglivade myter om hur virus fungerar och hur vi bör skydda oss. Här reder vi ut fyra av de vanligaste missuppfattningarna, skriver undertecknaren.Trots att vi levt med virus i miljontals år, florerar fortfarande en rad seglivade myter om hur virus fungerar och hur vi bör skydda oss. Här reder vi ut fyra av de vanligaste missuppfattningarna, skriver undertecknaren. Foto: Alamy

DEBATT. Virus är en del av vår vardag – särskilt under höst och vinter när snuvan går runt på förskolor, arbetsplatser, äldreboende och bussar. Just den här tiden på året kommer rapporterna om ökad spridning av influensa.

Men trots att vi levt med virus i miljontals år, florerar fortfarande en rad seglivade myter om hur virus fungerar och hur vi bör skydda oss. Här reder vi ut fyra av de vanligaste missuppfattningarna.

check Myt 1: ”Det är bra att bli exponerad för virus – det stärker immunförsvaret”

Den här idén dyker upp gång på gång; att det är nyttigt för kroppen att ”träna” immunförsvaret genom att man utsätts för infektioner. Men så enkelt är det inte, enligt vetenskapen.

Vårt immunförsvar behöver visserligen träning. Men det får det naturligt från tidigt i livet genom vardagens kontakt med omgivningen och genom vaccinationer.

När infektionerna avlöser varandra på förskolan eller arbetsplatsen kan man tyvärr inte trösta sig med att immunförsvaret får sig en boost. Så är det inte – det finns tråkigt nog inget ”bonus-system” för den som haft många infektioner.

pullquoteAtt bli sjuk innebär alltid en risk

En annan missuppfattning är att genomliden sjukdom ger bättre skydd än vaccination mot samma sjukdom. Men att bli sjuk innebär alltid en risk. Smittsamma virus som RS, influensa eller covid-19 kan orsaka allvarliga komplikationer – också hos till synes helt friska personer. Även vanliga virusinfektioner kan få följder som hjärnhinneinflammation, lunginflammation eller öroninflammation.

Alltså bör man undvika varje virussjukdom som kan undvikas. Vacciner ger ett säkert och kontrollerat sätt att bygga immunitet. Inget vaccin släpps fram utan att ha genomgått noggranna granskningar, och endast vacciner där nyttan tydligt överväger risken blir godkända.

check Myt 2: ”RS-virus drabbar bara småbarn”

RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) är känt som spädbarnsvirus. Och visst, det är en av de vanligaste orsakerna till att små barn får svår luftvägsinfektion. Men myten att RS bara är farligt för små barn är fel.

Äldre vuxna och personer med nedsatt immunförsvar drabbas ofta minst lika hårt, ibland till och med värre. Jämfört med bebisar är det signifikant fler äldre som dör till följd av RS i Sverige varje år. Är man äldre är man dessutom mer lättsmittad och symptomen sitter ofta kvar länge. Sannolikheten för samsjuklighet är hög, dvs har man flera diagnoser samtidigt kan RS förvärra andra befintliga sjukdomar.

För en äldre person kan en RS-infektion innebära samma risker som en influensa: lunginflammation, andningssvårigheter och sjukhusvård. Forskning visar också att RS varje år orsakar tiotusentals dödsfall bland äldre globalt.

Även här finns ett vaccin – inte minst vaccin som är designade för äldre.

check Myt 3: ”Efter en infektion är man immun för alltid”

Många tror att när man haft en virusinfektion en gång, så är man skyddad för livet mot den infektionen. Det stämmer ibland – men långt ifrån alltid.

För vissa virus, som mässling, ger en genomgången infektion ett livslångt skydd mot sjukdomen. Men för många andra virus fungerar det inte så. Influensavirus till exempel förändras ständigt. Kroppen lär sig känna igen den variant man smittats av, men när viruset muterar kan immunförsvaret ha svårare att känna igen den nya varianten. Därför kan man bli sjuk flera gånger – till och med inom samma säsong.

Andra virus, som RS, ger kortvarigt skydd när man gått igenom sjukdomen. Men det skyddet räcker bara några månader till skillnad från vaccin som skyddar i flera år.

pullquoteKylan i sig orsakar ingen infektion

Det finns också virus som inte ger sig av ens när infektionen verkar vara över. Ett tydligt exempel är vattkoppor. Efter infektionen stannar viruset ’vilande’ i kroppen livet ut. Det kan aktiveras igen och orsaka bältros, en smärtsam sjukdom som ofta drabbar äldre vuxna. Det är alltså samma virus, men en ny manifestation av sjukdomen.

Att ett virus en gång slagit till betyder alltså inte att kroppen alltid står rustad. För flera infektioner minskar immuniteten med tiden, och för dessa behövs påfyllnadsdoser av vaccin för att hålla skyddet uppe.

check Myt 4. Man blir förkyld av att bli kall

”Sätt på dig ordentligt, så du inte blir förkyld” har nog de flesta föräldrar sagt någon gång. Men det räcker inte att bli kall och blöt för att förkylningen ska slå till. Kylan i sig orsakar ingen infektion. Det krävs ett virus också.

Ändå är förkylningar vanligare när det är kallt. Det beror på att vi är mer inomhus på vintern, tätare tillsammans, och virus sprids lättare i torr luft.

Dessutom påverkas kroppens försvar av att du fryser. Blodkärlen i näsan drar ihop sig, det blir mindre blodflöde och därmed färre immunceller i slemhinnan. Det i sin tur gör att man blir mer mottaglig för eventuella virus. Kall och torr luft kan också irritera slemhinnor och göra det lättare för viruset att få fäste.

Allt detta är en påminnelse om att vårt immunförsvar är dynamiskt – inte statiskt – och att vetenskapligt grundad förebyggande vård är det bästa skyddet, även mot gamla, bekanta virus.

Lennart Svensson, professor emeritus i virologi, Linköpings Universitet, Karolinska Institutet

expand-left

helskärmDet räcker inte att bli kall och blöt för att förkylningen ska slå till. Kylan i sig orsakar ingen infektion. Det krävs ett virus också, skriver professor Lennart Svensson.Det räcker inte att bli kall och blöt för att förkylningen ska slå till. Kylan i sig orsakar ingen infektion. Det krävs ett virus också, skriver professor Lennart Svensson.FAKTASå skriver du en debattartikel

Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.

arrow Debattartikel:

Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.

arrow Replik:

Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Läs mer