Publicerad 13 nov 2025 kl 06.10
Alla som har några välfärdskilon och brukar dricka tre öl varje fredag ska få vård. Är någon förvånad över att köerna växer?
Föredrar du bea framför spinning? Kanske har du en dold sjukdom.
Foto: ANNA HÃ¥LLAMS / EXPRESSEN / ANNA HÅLLAMS / EXPRESSEN
Öppna bild i helskärm
Fyra av tio svenskar dricker mer än Socialstyrelsen rekommenderar.
Foto: Janerik Henriksson / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Socialstyrelsen vill att en majoritet av vuxna svenskar ska få råd om livsstil.
Foto: Patrik C Österberg / IBL
Öppna bild i helskärm
För att bli rådgivare inom kost och träning krävs tolv års studier och praktik. Det låter långt. Men det är tiden det tar för att bli specialist i allmänmedicin.
Att upptäcka och behandla sjukdomar är nämligen inte det enda läkarna på vårdcentralen är ålagda att göra. De ska numera i allt högre utsträckning försöka se till att sjukdom överhuvudtaget inte uppstår.
Så är det i alla fall i teorin. I praktiken skulle läkarna behöva arbeta 14 timmar om dagen med förebyggande åtgärder, visar en ny rapport av tankesmedjan SNS, författad av läkaren och forskaren Minna Johansson.
De allt högre kraven på förebyggande vård är en underskattad orsak till de växande köerna. Trots att vården slukar en dubbelt så stor andel av bnp i dag jämfört med 1970-talet får många svenskar inte vård i tid.
Förebyggande vård kan förvisso tyckas vettigt. Problemet är att gränsvärdena för vad som definieras som ”sjukt” har sänkts, ofta med oklar nytta. Enligt nuvarande riktlinjer skulle 80 procent av alla vuxna svenskar troligen behöva förebyggande vård för hjärt-kärlsjukdom. Hälften av alla friska medelålders skulle behöva blodfettsänkande behandling.
Ofta omfattar den förebyggande behandlingen livsstilsråd. Enligt Socialstyrelsen ska dessa ges till patienter med ”hög risk”, vilket innefattar alla med en kronisk sjukdom, flera ohälsosamma livsstilsvanor eller alkoholkonsumtion över ”gränsen”. Det rör sig alltså om en majoritet av befolkningen, eftersom fler än fem av tio vuxna svenskar är överviktiga, fyra av tio dricker mer än de nya riktlinjerna rekommenderar och hälften har en kronisk sjukdom.
Statens byråkrater jagar efter vårdpersonalen med målbilder och handlingsplaner i högsta hugg.
Kanske vore det enklare om Socialstyrelsen helt enkelt förde listor över vilken livsstil man måste ha för att inte betraktas som sjuk och därmed få slippa råden.
Nog vore det bra för folkhälsan om alla vuxna gick på spinning tre dagar i veckan och aldrig åt bearnaisesås. Men det vetenskapliga stödet för att tjat från vården har effekt är svagt. Ändå räknar Socialstyrelsen, som står för rekommendationerna, sådana åtgärder som bra och kostnadseffektiva. Detta trots risken för att annan vård trängs undan.
Läkarnas tid är inte oändlig.
Turligt nog är många läkare klokare än Socialstyrelsen. Trots att de nationella riktlinjerna påbjuder snack om motion, kost och snus är det bara mellan en och sju procent av patienterna på landets vårdcentraler som får råd, enligt myndigheten.
Men statens byråkrater jagar efter vårdpersonalen med målbilder och handlingsplaner i högsta hugg. Socialstyrelsen följer regelbundet upp hur väl regionerna arbetar med livsstilsråden. I fjolårets upplaga av ”prioriteringsstödet” står klart och tydligt att ännu fler ”patienter” ska omfattas, och att ”mer tid” ska avsättas för att ”kunna ge stöd till personer med ohälsosamma levnadsvanor”.
Politikerna måste dra i nödbromsen. Det är bisarrt att myndigheterna piskar på för livsstilsförhör för alla med några trivselkilon samtidigt som sjukhus drar ner på vård till kroniskt sjuka barn. Det om något är ett brott mot principen om att de med störst behov ska gå först.
LÄS MER: Sverige nu tre procent roligare – vem tar ansvar?LÄS MER: Han kan ha kläckt årets sämsta idé
