Publicerad 16 nov 2025 kl 06.10
För första gången på flera år kan den som har en examen inte räkna med att sitta säkert. Sverige har inte råd att utbilda fler akademiker rakt ut i arbetslöshet.
Låtsas inte att en kandidatexamen är ett vaccin mot arbetslöshet i dåliga tider.
Foto: Andreas Lander / DPA/IBL
Öppna bild i helskärm
Finansminister Elisabeth Svantesson, M.
Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
I fredags kom en ny siffra från Statistiska centralbyrån. Arbetslösheten i Sverige låg på 8,9 procent i oktober, vilket är högre än månaden innan – trots finansminister Elisabeth Svantessons tal om en ljusning i ekonomin.
Ofta hör man att Sverige har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Det ska sägas att det är svårt att jämföra siffror historiskt, liksom mellan länder, eftersom mätmetoder skiljer sig åt och förändras. Att den utdragna lågkonjunkturen leder till uppsägningar är också givet.
Men det betyder knappast att finansministern kan luta sig tillbaka och lita på att det löser sig.
En helt central orsak till den strukturella arbetslösheten – som består av arbetslösa som har för dåliga kvalifikationer för att få ett arbete, oavsett konjunkturläge – är kombinationen av mycket hög asylinvandring och en arbetsmarknad som kräver allt högre kvalifikationer. Kan man inte svenska och saknar gymnasiekompetens är det nästintill omöjligt att få ett jobb.
Men det är inte hela sanningen bakom det dystra läget.
Arbetslösheten bland de högutbildade ökar.
För akademiker, den grupp som brukar klara sig bäst genom lågkonjunkturer, ligger arbetslösheten nu på finanskrisnivåer. I september noterade Akademikernas a-kassa den högsta arbetslösheten bland sina medlemmar på 20 år. På ett år har arbetslösheten i gruppen ökat med 16 procent. En fjärdedel av de medlemmar som saknar jobb är långtidsarbetslösa.
En universitetsutbildning kostar staten hundratusentals kronor. Arbetslösa akademiker är med andra ord dyrt.
En universitetsutbildning är numera ingen garanti för att klara sig bra på arbetsmarknaden. Färska jurister, personalvetare och samhällsvetare står utan arbete. Till stor del beror det på den svaga konjunkturen.
Men det finns också andra förklaringar.
En är att många studenter utbildar sig i ämnen med svag anknytning till arbetsmarknaden. För de studenter som läst konst och media saknar fyra av tio ett stabilt jobb fem år efter examen. Dåliga ekonomiska tider gör det än svårare för den gruppen.
En annan orsak är att juniora tjänster konkurreras ut av artificiell intelligens. Uppgifter som tidigare utfördes av nyutexaminerade jurister och systemvetare kan AI:n sköta. En negativ spiral uppstår, där yngre utan erfarenhet får allt svårare att ta sig in.
För att vända trenden med en arbetslöshet som bitit sig fast på höga nivåer krävs inte bara att fler lågutbildade invandrare får jobb.
De arbetslösa akademikerna kommer inte att bli färre i takt med att den artificiella intelligensens framfart.
På kort sikt lär arbetslösheten sjunka i takt med att ekonomin förbättras, men på lång sikt är det inte hållbart att utbilda stora kullar rakt ut i arbetslöshet.
För att vända trenden krävs ett mentalt skifte, både i politiken och bland studenter. Utbildningsplatserna måste i högre grad anpassas efter utbudet på arbetsmarknaden. Fler måste utbilda sig inom hantverks- och vårdyrken, bli snickare eller undersköterska, och färre inom humaniora och samhällsvetenskap.
En universitetsutbildning kostar staten hundratusentals kronor. Arbetslösa akademiker är med andra ord dyrt.
Sverige har inte råd att fortsätta låtsas som att en kandidatexamen är ett vaccin mot arbetslöshet i dystra ekonomiska tider.
LÄS MER: Varning! Din utbildning kan snart vara värdelösLÄS MER: Rappa på, ungdomar! Annars är ni rökta
