Kortversion

  • EU-kommissionen föreslår stora förändringar i dataskyddsförordningen GDPR för att öka konkurrenskraften i EU.
  • Nya regler skulle underlätta för företag att använda personuppgifter för AI-träning utan att be om samtycke.
  • Kritiker varnar för att detta skulle minska skyddet av medborgarnas integritet och ge mer makt åt teknikjättar.
  • Kommissionen planerar också en paus för högrisk-AI-lagar, vilket kan fördröja skyddet fram till 2027.
  • Förslagen möter motstånd i EU-parlamentet och bland medlemsländer, vilket kan påverka deras godkännande.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.

EU-kommissionen planerar stora förändringar i EU:s dataskyddsförordning GDPR, enligt ett läckt utkast som nyhetsbyrån AFP tagit del av.

Förslagen är en del av ett så kallat förenklingspaket som ska presenteras den 19 november, med målet att unionen ska klara sig bättre i den globala konkurrensen.

GDPR, som trädde i kraft år 2018, skyddar medborgarnas data strikt och har inspirerat till en högre nivå av dataskydd i länder över hela världen.

Förändringarna skulle göra det enklare för företag att använda européers personuppgifter till att träna AI-modeller.

Bland annat planerar kommissionen att begränsa definitionen av personuppgifter och låta företag behandla personuppgifter för att träna AI som ett ”legitimt intresse”. Det skulle innebära att företag inte längre behöver be om ditt uttryckliga samtycke för att använda dina uppgifter.

Vad är personuppgifter?

  • Med personuppgifter menas all information som direkt eller indirekt kan kopplas till dig som person. Det kan vara ditt namn, din e-postadress, bilder på dig, din IP-adress eller din köphistorik.
  • Också det du skriver i en AI-chattbot är personuppgifter. Dina frågor och kommandon kan avslöja allt från dina intressen till privata detaljer om ditt liv.
  • Vissa uppgifter, som information om din hälsa, etniskt ursprung, sexuell läggning och politiska åsikter anses vara känsliga och har ett extra starkt skydd. De får i regel bara användas om du uttryckligen har gett ditt tillstånd.

EU vill också bli av med de meddelanden om cookies som dyker upp på webbplatser och ber om ditt samtycke till spårning.

Det låter positivt att skippa meddelandena, men kritiker menar att det är en del av samma trend. Du har mindre kontroll över dina egna uppgifter, när spårningen kan ske automatiskt utan att du tillfrågas.

”Historisk tillbakagång”

Enligt AFP har kritiker snabbt reagerat på planerna.

”Om inte EU-kommissionen ändrar kurs är det här den största tillbakagången av digitala grundrättigheter i EU:s historia”, skriver 127 organisationer, bland dem civilsamhällesorganisationer och fackföreningar, i ett brev.

Integritetskämpen Max Schrems, känd för sina framgångsrika rättsprocesser mot Meta (tidigare Facebook), varnar för att förslagen skulle innebära ”en massiv nedgradering av européernas integritet”.

Förändringarna skulle ge teknikjättar som Google, Meta och OpenAI rätt att använda européers personuppgifter för att träna AI. Samtidigt skulle skyddet för känslig information om hälsa och politiska åsikter försvagas.

Din rätt att få ut information om vilka uppgifter företag har om dig skulle också kunna begränsas.

Paus för högrisk-AI

Dessutom föreslår kommissionen en ettårig paus för delar av EU:s AI-förordning. Enligt det läckta utkastet ska företag som bryter mot reglerna för högrisk-AI få ett års extra tid innan de måste följa lagarna.

De skulle därmed träda i kraft först 2027 i stället för 2026.

Högrisk-AI är system som kan utgöra allvarliga risker för hälsa, säkerhet eller medborgarnas grundläggande rättigheter.

Financial Times rapporterar också att leverantörer av generativa AI-system som redan finns på marknaden planeras få en paus från lagstiftningen.

Tryck från Trump och teknikjättar

Förändringarna kommer efter hårt tryck från både USA:s regering och stora teknikföretag.

Tiotals stora europeiska företag har krävt en paus i införandet av AI-förordningen, som de varnar riskerar att kväva innovation.

Enligt AFP förnekar EU att press från USA:s president Donald Trump skulle ha påverkat processen, men rädslan för handelskrig och minskad militär hjälp till Ukraina spelar in.

Pressen på EU att ändra reglerna har vuxit under det senaste året. Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi varnade i en rapport i fjol att dataskyddsreglerna skulle kunna hämma europeiska företags möjligheter att utveckla AI.

Kommissionen har enligt Max Schrems kampanjorganisation Noyb skyndat på processen. Ursprungligen var planen att göra en grundlig utvärdering 2026, men nu läggs alltså förslagen fram redan den 19 november via en så kallad ”snabbspårsprocess”.

EU: Vi bibehåller integritetsskyddet

EU-kommissionen försvarar förslagen och säger att målet inte är att försämra integritetsskyddet.

– Jag kan bekräfta till 100 procent att målet inte är att sänka de höga integritetsstandarder vi har för våra medborgare, säger EU:s talesperson Thomas Regnier till AFP.

EU-kommissionen har däremot inte förklarat hur man ska bibehålla samma skyddsnivå samtidigt som definitionen av personuppgifter begränsas och företag får behandla data utan samtycke.

Kommissionen säger att förändringarna handlar om att minska den administrativa bördan för företag och göra EU mer konkurrenskraftigt jämfört med framför allt USA och Kina.

Företag som Meta har varnat för att EU:s strikta regleringar riskerar att stänga av kontinenten från att få tillgång till banbrytande AI-tjänster.

”Ett massivt avregleringsförsök”

Max Schrems uppger i ett pressmeddelande att förslagen främst verkar gynna stora teknikföretag i stället för små och medelstora företag som förenklingsreformen officiellt syftar till att hjälpa.

”Om det här utkastet är slutgiltigt är allt tal om ’små företag’ och ’administrativ börda’ uppenbart bara en sidoshow för att få offentligt stöd. I grunden är det här ett massivt avregleringsförsök”, säger Schrems.

Förslagen behöver godkännas av både EU:s medlemsländer och EU-parlamentet.

Socialdemokraterna motsätter sig förseningar av AI-förordningen och liberalerna motsätter sig förändringar som försämrar integritetsskyddet.

Det är fortfarande oklart om motståndet kommer att räcka för att stoppa eller förändra förslagen innan de tas upp för omröstning.

Källor: AFP, Financial Times, Noyb