Nedlåtande och barnslig ton mot äldre i vården
Ett annat problem är det så kallade ”elderspeak”, där vårdpersonal talar till äldre på ett nedlåtande eller infantiliserande sätt. Forskning visar att det försämrar äldres kognitiva prestationer och bidrar till sämre självkänsla och ökad stress.
Kopplingen mellan ålderism, psykisk ohälsa och social exkludering framkommer tydligt i flera studier, särskilt när äldre isolerar sig efter negativa vårderfarenheter.
Underbehandling på grund av ålder
Underbehandling är ett återkommande mönster. En studie från Lunds universitet visar att män mellan 70 och 80 år med högrisk-prostatacancer ofta inte får rekommenderad behandling, trots lång förväntad återstående livstid. Skillnaderna mellan regioner är stora, och resultaten pekar på att ålder snarare än medicinska skäl styr behandlingarna.
Miljardbelopp
Ålderism är dessutom kostsamt. En amerikansk studie i The Gerontologist beräknar att ålderism – både inom vården och i samhället – kostar 63 miljarder dollar årligen enbart i USA, räknat på de vanligaste vårdtillstånden hos personer över 60 år.
WHO lyfter tre åtgärder för att motverka problemet: utbildning som minskar fördomar, samarbete mellan generationer och lagstiftning mot diskriminering. Forskare betonar också att alla kan bidra genom att identifiera och bemöta ålderistiska attityder i vardagen.
I takt med att befolkningen åldras blir frågan allt mer central. Forskningen visar tydligt att ålderism i sjukvården inte bara är diskriminering – utan också leder till sämre hälsa och i förlängningen kortare livslängd.
Läs mer om ekonomi:
Lönegap mellan könen 2,43 miljoner: Så påverkas din pension
Nu får 571 000 pensionärer höjd pension: Så påverkas du
Åldersgruppen som vunnit på svensk pension: Alla andra förlorar
Läs mer från News55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera