Publicerad 18 aug 2025 kl 06.00
Vill ni förstå varför färre kvinnor väljer att bli mammor – då måste ni lyssna på kvinnorna själva, skriver Maria Moraes (MP).
Maria Moraes (MP), kommunalråd i Linköping och fyrabarnsmamma.
Foto: Pressbild
Efter graviditet förväntas du snabbt återgå till din gamla kropp – helst med hjälp av kirurgi, PT eller en ”strong mama”-klass, skriver debattören.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Födelsetalen sjunker – i Sverige och i många andra länder. Politiker från höger till vänster pratar om dyra bostäder, barnbidrag och livspussel. Men bakom beslutet att inte skaffa barn – eller bara få ett – finns ofta något djupare: att kvinnors kroppar och behov fortfarande inte ryms i samhällets strukturer.
Att skaffa barn i dag innebär inte bara kärlek och mening. Det innebär att kliva in i ett system där din kropp blir logistik, dina behov blir kostnader och ditt omsorgsarbete blir osynligt.
Tidöregeringen ser kvinnor som producenter på en marknad. Därför sätter man en ekonom att utreda varför kvinnor inte längre vill skaffa barn – som om vi skulle börja producera mer om priset höjdes.
I uppdraget saknas helt ett genusperspektiv. Inget sägs om hur strukturell ojämlikhet präglar kvinnors liv under graviditet, förlossning, amning och arbetsliv. Ingen fråga ställs om varför det är kvinnors frihet, hälsa och ekonomi som oftast får stå tillbaka när familjer bildas. Risken är att man missar det mest grundläggande: kvinnor väljer inte bort barn – de väljer bort villkoren.
Det vi behöver är en politik som utgår från kvinnors verklighet.
Det handlar om att veta att din smärta kan nonchaleras i vården. Att du förväntas vara tillgänglig, återhämtad, mjölkproducerande och anställningsbar – samtidigt. Vi lever i ett samhälle där kvinnors bröst får exponeras i reklam och mode – men där amning ofta ses som något privat, störande eller olämpligt i offentligheten.
En färsk UNFPA-undersökning i 14 länder visar att kvinnor är nästan dubbelt så benägna som män att ange ojämnt ansvar i hemmet som skäl till att de får färre barn. Svenska studier visar också att kvinnors risk för långtidssjukfrånvaro fördubblas efter första barnet, medan mäns nivåer knappt förändras. Det gäller särskilt i åldrarna 35–44 år – de år då många kvinnor bär det tyngsta ansvaret för både arbete, barn och anhörigvård.
Samtidigt pågår en sexualisering av kvinnokroppen som gör moderskapet nästan oförenligt med kvinnlighet. Efter graviditet förväntas du snabbt återgå till din gamla kropp – helst med hjälp av kirurgi, PT eller en ”strong mama”-klass. Plastikkirurgi marknadsförs som en självklarhet. Träningsappar lovar att du ska ”få tillbaka formen” – som om du lämnat något efter dig. Budskapet är tydligt: du får bära liv, men det får inte märkas.
Måste förstå
Och nej – lösningen är inte högre bidrag. Det vi behöver är en politik som utgår från kvinnors verklighet: att bryta mansnormer, anpassa arbetslivet efter kropp och omsorgsansvar, stärka förlossningsvården och amningsstödet, ge barnmorskor bättre villkor och säkerställa verkligt delad föräldraledighet.
Regeringens utredning måste kompletteras med ett genusperspektiv och ett fokus på kvinnors hälsa, frihet och arbetsvillkor.
Vill ni förstå varför färre kvinnor väljer att bli mammor – då måste ni lyssna på kvinnorna själva.
Av Maria Moraes (MP)
kommunalråd i Linköping och fyrabarnsmamma