Mörkertalet är stort – men bevisen få, slår en rad myndigheter fast i rapporten ”Sanktionsbrottsefterlevnad i Sverige 2025”.
Sedan juni 2025 måste svenska exportörer av känsliga produkter inkludera särskilda avtalsklausuler – så kallade ”no Russia clauses” – som förbjuder vidareexport till Ryssland.
Från december 2024 gäller liknande krav även vid licensiering av immateriella rättigheter.
Svenska företag tvingas nu ”göra sitt yttersta” för att säkerställa att dotterbolag utanför EU inte undergräver sanktionerna, enligt rapporten från Samverkansrådet för sanktionsefterlevnad.
Tre riskscenarion
Myndigheterna – närmare bestämt Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten – har identifierat tre kritiska scenarion där svenska koncerner riskerar att bidra till kringgående:
- Multinationella industrikoncerner tillverkar varor i Sverige som exporteras till dotterbolag i länder med svag sanktionsefterlevnad, varifrån produkterna vidareexporteras till Ryssland.
- Svenska bolag säljer till utländska kunder utan kontroll av hela leveranskedjan.
- Anskaffningsnätverk med kopplingar till Ryssland etableras i Sverige för att köpa och exportera via tredjeland.
Från Kazakstan till Kina
Särskilt riskfyllda är dotterbolag i den Eurasiska ekonomiska unionen – Kazakstan, Armenien och Kirgizistan – där tullfrihet råder mot Ryssland.
Även Turkiet, Serbien, Förenade arabemiraten, Indien och Kina pekas ut som högriskmarknader.
Handelsmönstren bekräftar misstankarna. Medan Sveriges direktexport till Ryssland kollapsade efter februari 2022, ökade exporten till grannländer kraftigt, skriver myndigheterna.
Exportörer av känsliga produkter måste nu tillämpa riktlinjer och kontroller för att identifiera risker, samt säkerställa att dotterbolag följer samma processer – oavsett var de är etablerade.