Trots att årliga influensavaccin finns tillgängliga fortsätter influensa A-virus att vara ett hot. Nya virusvarianter kan uppstå och runda de antikroppar som skapas av nuvarande vaccin. Därför riktas nu allt större intresse mot minnes-T-celler – en del av immunförsvaret som kan ge bredare och mer hållbart skydd.
Det är här Nimitha Rose Mathews forskning kommer in. Med stöd från Vetenskapsrådets satsning på virus och pandemier ska hon ta reda på vilka faktorer som gör att dessa celler överlever och fungerar optimalt i våra luftvägar.
Vill förstå minnesceller
I sitt projekt fokuserar Nimitha på så kallade vävnadsresiderande minnesceller, CD4 T-celler som stannar kvar i luftvägarna efter infektion eller vaccination. De kan reagera snabbt när virus dyker upp på nytt, men bara om de överlever och behåller rätt egenskaper över tid.
– Jag vill förstå vilka värdfaktorer som styr hur dessa minnesceller utvecklas, aktiveras och bibehålls i de övre och nedre luftvägarna, säger hon, och fortsätter:
– De här mekanismerna är fortfarande relativt okända, men de är avgörande för att kunna ta fram nästa generations influensavaccin.
Kunskapen skulle kunna bli central för utformningen av framtida mukosala vaccin, alltså vaccin som ges via näsan och skapar ett starkt lokalt skydd där viruset först tar sig in.
Nya möjligheter med ny teknik
För att besvara sina frågor kombinerar hon flödescytometri, avancerad enkelcells-sekvensering och musmodeller. Tillsammans gör metoderna det möjligt att studera cellernas beteende in i minsta detalj.
– När jag började arbeta med de här cellerna i de övre luftvägarna fanns det nästan ingen forskning alls om dem, berättar hon:
– Det är väldigt spännande att se hur intresset har ökat och hur viktiga de visar sig vara, inte bara i lungorna utan också högre upp i luftvägarna.
Viktiga samarbeten
Tillgången till prover från personer som fått intranasalt influensavaccin blir den största utmaningen de kommande åren. Men Nimitha sätter stort värde på de samarbeten hon redan har – både inom Sverige och internationellt – och hon ser dem som nyckeln till att lösa framtida hinder.
Hon samarbetar i dag med forskare som Davide Angeletti, Lena Öhman och Ka-Wei Tang vid Göteborgs universitet, Mats Bemark vid Lunds universitet samt Robert Zeiser vid Universitetet i Freiburg.
– Samarbeten har varit en avgörande del av min forskningsresa, säger hon.
– Jag är verkligen tacksam för de nätverk jag har – och jag ser fram emot att utveckla ännu fler samarbeten för att kunna ta forskningen vidare.
Nimitha har varit verksam vid Göteborgs universitet sedan 2019, först som postdoktor i Davide Angelettis grupp och numera som forskare. Ursprungligen kommer hon från Kerala i sydvästra Indien och har en bred bakgrund inom bioteknik, biokemi och genetik. Efter doktorandstudier i Freiburg, där hon studerade immunreaktioner vid transplantationsrelaterade sjukdomar, kom hon till Göteborg för att fördjupa sig i T- och B-cellsrespons vid influensainfektion.