Ljusslinga som är programmerad att efterlikna ALS.

Bild: Hjärnfonden

När ljusslingor tänds över hela landet lanserar Hjärnfonden en kampanj, som synliggör vad som händer i en sjukdomsdrabbad hjärna. Med hjälp av avancerade julgransljus och personliga berättelser, vill Hjärnfonden öka kunskapen om hur hjärnans sjukdomar fungerar och samla in pengar till hjärnforskning.

Hjärnljus belyser ALS, alzheimer och parkinson genom tre tekniskt avancerade ljusslingor som imiterar sjukdomarna. Varje ljusslinga representerar en verklig person som lever med en av sjukdomarna, och unika ljusmönstren berättar en historia om hur nervceller och synapser förlorar sin funktion.  

I kampanjen berättar Victoria från Karlstad, Thomas utanför Kävlinge och Jessica från Linköping om hur det är att leva med en hjärnsjukdom. Hör deras berättelser här. 

Om sjukdomarna och ljusslingorna  

  • ALS innebär att motorneuroner förlorar sin funktion. Ljusslingan tappar därför kontakten med de yttre lamporna som symboliserar musklerna.   
  • Alzheimer kännetecknas av onormala proteininlagringar som inledningsvis påverkar hjärnans minnescentrum. Slingan blir gles, oregelbunden och fragmentarisk.
  • Parkinsons sjukdom innebär en brist på dopamin och orsakar problem i att styra kroppsrörelser. Detta gestaltas av en slinga som blinkar hackigt, långsamt eller i en stel rytm. 

— Hjärnforskningen gör stora framsteg, men fortfarande saknas botemedel. Alzheimer, parkinson och ALS påverkar olika delar av nervsystemet, men har också mycket gemensamt. Med tillräckligt stöd kan forskningen utveckla lösningar som får bred effekt, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.  

Hjärnfonden är Sveriges största icke-statliga finansiär av oberoende hjärnforskning. Under 2025 delade organisationen ut över 154,4 miljoner kronor, det är pengar som kommer från privatpersoner och företag.  

— Hjärnfondens arbete är avgörande för svensk hjärnforskning, och det är tack vare människors engagemang. Varje gåva bidrar till att forskare kan utveckla nya metoder, förbättra diagnostiken och öka kunskapen om hjärnan. Varje gåva är alltså ett konkret steg mot nya vetenskapliga framsteg, säger Hanna Lidén, tillförordnad generalsekreterare.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Hjärnfonden