Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.

Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja 😡. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.

Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo – men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.

Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom – det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

“Gott” och “ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol – det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det “onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.

När man i stället talar om det “goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

– Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

– Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är “ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

– Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

– Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller “ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

– Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk – svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

– Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

– Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:
► Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
► Falska påståenden om “giftiga” och “livsfarliga” fröoljor sprids på nätet
► Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om “detox” – säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!