Vi känner alla någon gång fjärilar i magen. Pirr, nervositet, förväntan. Men ibland stannar den där känslan inte vid förälskelse eller nervositet, den växer.
Pirret kan utvecklas till negativa känslor som rädsla, oro, nedstämdhet eller till och med ett ångestsyndrom. Det är denna övergång som forskare nu vill förstå närmare.
Enligt psykologen och forskaren Matti Cervin vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus skapas rädsla och ångest ur en mekanism som en gång hjälpt oss att överleva genom att hjälpa människan att vara vaksam inför faror.
Men när känslorna kommer för lätt, för ofta eller utan tydlig orsak kan de bli ett hinder i vardagen.
“Vi är inte är skapta för att må bra och vår överlevnad bygger snarare på vaksamhet och oro. Men när det inte längre är hjälpsamt och börjar ställa till problem för oss i vardagen, kan vi kalla det för ett ångestsyndrom.” Säger Cervin till Forskning.se.
Missa inte: Morgonpigg eller nattuggla? Då får din hjärna ta smällen
Omfattande studie om ångest
Ångest är ett av världens vanligaste psykiska tillstånd.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever över 300 miljoner människor globalt med någon form av ångestsyndrom, och ofta debuterar besvären redan i barndomen eller tonåren.
För att ta reda på varför vissa barn hamnar i ohälsa medan andra klarar sig, har forskargruppen startat en longitudinell studie med 600 barn.
Matti Cervin forskar kring ångest. (Foto: Åsa Hansdotter/Lund universitet)
Hälften av barnen har föräldrar med psykiatrisk problematik.
Den ena halvan får förebyggande stöd genom bland annat föräldrastöd för att stärka relationer hemma.
Den andra halvan följs upp utan intervention. På så vis hoppas forskarna kunna förstå vilka faktorer som bidrar till att ångest syndrom utvecklas, skriver Forskning.se
Det handlar inte om att alla barn med tidig oro blir sjuka. Många upplever tillfällig ångest som en normal del av växandet.