Regeringen har bestämt sig för att inte gå vidare med förslaget att ändra grundlagen för att komma åt kommersiella databaser som tillhandahåller information om rättsfall och personuppgifter, som Ratsit och Mr Koll. Det beskedet lämnade justitieminister Gunnar Strömmer (M), civilminister Erik Slottner (KD) och riksdagsledamoten Martin Melin (L) på Di Debatt i måndags.

Det är ett klokt beslut, eftersom en grundlagsändring skulle ha varit problematisk. Det är bättre att man ser över vilka uppgifter som över huvud taget ska vara offentliga, och det är välkommet att regeringen nu öppnar för det.

Det är tredje gången som det har funnits planer eller beslut på att grundlagsvägen komma åt dessa databaser. Men det har fallit varje gång. Huvudproblemet har varit att det inte finns tillräckligt brett stöd för att stoppa söktjänster med brottmålsdomar.

Den här gången hänvisar regeringen till ett pågående rättsfall, som måste inväntas. Och då börjar det bli för sent att få fram ett första riksdagsbeslut före valet. En grundlagsändring kräver två beslut på var sin sida om ett riksdagsval.

Rättsfallet handlar om vilket som ska väga tyngst: Yttrandefriheten eller EU:s dataskyddsförordning GDPR. De kommersiella databaserna har utgivningsbevis och är därmed en journalistisk produkt, och då ska inte GDPR gälla. Men nu när fallet har kommit till EU-domstolen i Luxemburg lutar det åt att databaserna inte kommer att betraktas som journalistik, att döma av utlåtande från domstolens generaladvokat.

Med andra ord kan databaserna bli olagliga. Och redan har Högsta Domstolen stoppat ”massutlämning” av domar till kommersiella databaser.

Allt detta är olyckligt eftersom det försvårar bakgrundskontroller vid anställningar – som ju är ett legitimt intresse.

Detta verkar regeringen hålla med om, eftersom en utredning har tillsatts om just bakgrundskontroller.

Det som är överraskande – och välgörande – är att regeringen nu vill ta itu med problemet med den mängd uppgifter om oss alla som är offentliga och sökbara på nätet. Adress, vilka som är skrivna på adressen, inkomst, fordonsinnehav, fastighetsinnehav, husdjur. Ytterligare uppgifter, som barnens namn, är bara ett telefonsamtal bort. Bouppteckningar inklusive testamenten kan laddas ned på några sekunder.

De tre företrädarna för regeringen konstaterar i Di-texten att databaserna med personuppgifter kan missbrukas av kriminella, och öppnar för att ändra i sekretesslagstiftningen. Det är rätt väg att gå. Det har varit alldeles för stort fokus på just att komma åt de kommersiella databasernas existens – något som är principiellt vanskligt och dessutom inte skulle lösa grundproblemet.

Alldeles för många uppgifter är offentliga, och det skulle behövas en generell översyn av vilka uppgifter som behöver vara tillgängliga för allmänheten. Varför ska inkomstuppgifter egentligen vara offentliga? Kanske skulle man kunna få sina adressuppgifter sekretessbelagda när man anmäler sig till en elektronisk brevlåda?

Det är en rätt stor samhällsförändring att börja sekretessbelägga uppgifter som i dag är tillgängliga. Men nu har regeringen gläntat på dörren och en utredning ska tillsättas.

Det finns en sak som regeringen kan göra omedelbart. Sverige kommer att få ett register över bostadsrätter. Frågan ligger just nu hos Lagrådet, och när riksdagsbeslutet är klart kommer det att införas successivt från och med 2027. Registret är efterfrågat framför allt av bankerna och mäklarna. 

Processen är långt gången, och frågan är avklarad om hur omfattande registret ska vara. Men det som återstår är att bestämma hur lättåtkomliga uppgifterna ska vara. Det är en uppgift för regeringen, som nu kan se till att registret inte blir allmänt tillgängligt.

Men är det så problematiskt med de uppgifter som kommer att finnas i bostadsrättsregistret när det nu ändå är så mycket annat som redan är offentligt? Ja, varje ny personuppgift är problematisk. Bostadsrättsregistret kommer att innehålla uppgifter om ägare och delägare till lägenheter och vilka panter som finns (i dag finns inga sådana offentliga uppgifter). Ytterligare en maträtt på de kriminellas smörgåsbord.

Regeringen kan visa att man menar allvar genom att agera rätt med det nya bostadsrättsregistret.