Årets diabetessjuksköterska
Magnus Hiis på Ersta sjukhus har blivit utsedd till Årets diabetessjuksköterska. Foto: Alexander Donka
Nå fram till patienten. Det är målet för Magnus Hiis, som fått årets hyllningspris just från patienterna. Precis när diabetesen debuterat är ofta hela familjen i kris. Unga vuxna kan vilja dölja sin diagnos.
Magnus Hiis på Diabetes- och endokrinmottagningen på Ersta sjukhus i Stockholm har fått utnämningen ”Årets diabetessjuksköterska” av organisationen Diabetic Designed. Enbart patienter och anhöriga har fått rösta.
Hur känns det?
– Det här är den största bekräftelsen jag kan få. Om mina patienter är nöjda beror det sannolikt på att de fått ett förbättrat perspektiv på sin diagnos. Då har jag lyckats. Jag är djupt rörd och tacksam. Jag har tyckt mig märka att patienter tycker diabetesvården är bra här. Jag har en patient som pendlar 40 mil hit exempelvis.
Engagerad diabetessjuksköterskan
Vad är viktiga egenskaper som diabetessjuksköterska?
– Att vara nyfiken, engagerad och ickedömande. Patienterna ska känna att här är en person som verkligen vill hjälpa mig. Man måste inte kunna allt, utan fråga vidare och återkomma med svar.
Vad kan vara svårt?
– Kanske när patienter är omotiverade till att göra förändringar de skulle behöva för att få bättre blodsockervärden och då må bättre både nu och på sikt. Men det är också en utmaning. Det gäller att nysta lite i varför de känner ett motstånd och kan ha svårt att acceptera.
Magnus Hiis har själv diabetes typ 1. Hans tatuering kan ibland ge en öppning för samtal. Foto: Alexander Donka
– Det kan gälla unga vuxna, som inte vill sticka ut och vara annorlunda, eller upplevt stigmatiseringen som kan komma med diagnosen. Jag förstår verkligen att vissa kan känna att det är jobbigt att exempelvis visa sin insulinpump eller kontinuerliga blodsockermätare. Men man är lika normal fast man har en diagnos.
Tatueringen Diabetes mellitus typ 1
Varför har du en tatuering på armen där det står Diabetes mellitus typ 1?
– Patienterna frågar också ibland. Då berättar jag att jag själv har sjukdomen sedan jag var tolv år. Det kan inge förtroende och få dem att öppna upp och berätta mer om sin egen historia. Min egen diabetessjuksköterska, Liselotte Ekroth, har varit en förebild för mig.
Idag finns avancerad utrustning med insulinpumpar och mätare som håller koll på blodsockret kontinuerligt. Hur förhåller du dig till det?
– Jag tycker att direkt efter en diabetes typ 1-diagnos ska du ha tillgång till bästa möjliga, moderna hjälpmedel och idag är system för automatisk insulingivning, så kallad AID, golden standard. Det finns en del som tycker att det är viktigt att ha en period när man lär sig sticka sig själv för att mäta blodsockret. Där har vi olika åsikter.
Bättre livskvalitet med insulinpump
På vilket sätt är det bättre med mätare och pump?
– Livskvalitet! Bättre värden, hälsa, välmående och minskad stress. Med kontinuerlig blodsockermätare och pump blir värdena mer stabila och mycket av svängningarna går att undvika. En ny metaanalys visar på de psykologiska fördelarna med insulinpump. Det gäller minskad diabetesstress, diabetesångest och utbrändhet.
På Ersta har ni vuxenmottagning. Har du arbetat med barn också?
– Jag började som diabetessjuksköterska på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. När man arbetar med barn som har nydebuterad diabetes typ 1 kan man verkligen göra skillnad. De kan vara akut sjuka till att börja med. Sedan väntar en stor omställning där man träffar hela familjen, som kan vara i kris och tycka att allt känns orättvist.