Givetvis skall inte vi poliser stå ut med massa kränkande påhopp. Givetvis har vår arbetsmiljö blivit värre och yrket mer utsatt. Det skall beivras och vårt skydd stärkas.
Men viss mental beredskap och förmåga att tåla förolämpade saker sagda i affekt måste en polis besitta enligt mig. Vi ingriper, ofta våldsamt och dramatiskt mot människor, i situationer då dom är arga, rädda, berusade eller inte i psykisk balans. Att människor då skriker förolämpande saker måste vi kunna hantera. Utan att driva det som rättsprocess upp i domstol.
Vi har ett massivt stöd och högt förtroende bland våra medborgare. Dom ser hur vi sliter och vad vi utsätts för i jobbet. Jag tror vi äventyrar det förtroendet när vi massanmäler och utreder mängder med förolämpningsbrott av icke allvarlig karaktär mot poliser. När andra brott läggs på hög eller läggs ner av samma poliskår.
Nu tror jag domstolarna på sikt kommer klargöra detta för oss. Några väl avvägda domslut kommer tydliggöra vad som är att bedömda som brottsligt, och därmed vad som är fog att anmäla.
Hittills har jag sett en sådan väl avvägd dom, den kvinnliga kollega som upprepade gånger kallades hora av en man hon ingrep mot. En logiskt domslut i linje med den nya lagens intention
I väntan på mer juridiska klargöranden vill jag uppmana mina kollegor att använda förnuft och känsla. Säger ditt förnuft att detta är ett ärende som bör drivas till domstol? Säger din känsla att detta är ett ärende som bör drivas till domstol?
Är svaret nej på dessa två frågor? Anmäl då inte det hetsigt sagda.