Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete – känd som den allmänna löneavgiften. Nästa år ska svenska företagare betala in 25 miljarder kronor mer till statskassan. Det är en förhållandevis stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar.

Den allmänna löneavgiften infördes 1995. Den uppfanns som ett sätt att finansiera medlemsavgiften till EU och knådades in som en del av arbetsgivaravgiften, trots att den inte har något med socialförsäkringar eller arbetsgivaravgifter att göra. Tvärtom. Eftersom den saknar motprestation, är det en ren löneskatt.

När skatten infördes för trettio år sedan var den liten: 1,5 procent av lönen. Men med åren har den allmänna löneavgiften vuxit till 11,6 procent. Idag är det den enskilt största delen av arbetsgivaravgifterna. Nu tänker regeringen höja den till 12,6 procent, vilket ger en skattehöjning om 25 miljarder kronor nästa år.

Den dolda skatten har blivit en viktig inkomstkälla för staten. Redan för 20 år sedan handlade det om 50 miljarder kronor. Sedan dess har skatten mer än femfaldigats. I fjol uppgick intäkterna till hisnande 270 miljarder kronor – mer än vad hela den svenska grundskolan kostar varje år. Det är en tung börda för svenska företag som gör det mindre konkurrenskraftigt att bedriva företag här än i jämförbara länder. 

Enligt OECD tar inget annat land ut i närheten så mycket dold skatt genom arbetsgivaravgifter som Sverige. Österrike, som är näst sämst i klassen, tar ut hälften så mycket dold skatt som andel av BNP, och Frankrike drygt en tredjedel jämfört med Sverige. Skulle Sverige sänka uttaget till Österrikes nivå handlar det om en skattesänkning på 130 miljarder kronor.

Inför nästa år planerar regeringen att den världsunikt höga skatten alltså ska höjas igen. Det är inte bara dåligt i sig, utan den här typen av dold skatt är också ett demokratiskt problem. När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, kommer det att påverka deras syn på hur hög skatten borde vara. Människor tror att den offentliga sektorn är väsentligt billigare än vad den egentligen är. 

Vi vet sedan tidigare att allmänheten kraftigt underskattar hur höga skatterna är.  I en Demoskopundersökning som vi lät göra förra året framkom att åtta av tio underskattar hur hög skatten är både för medel- och höginkomsttagare. Bara en av tio svenskar har en korrekt uppfattning om hur skatten på lön ser ut. Det gör en debatt om hur beskattningen bör utvecklas, och vad vi får för pengarna, svår.

Att tala klarspråk om skatterna borde vara en hederssak för en borgerlig regering. Den allmänna löneavgiften är en dold skatt på arbete och att höja den samtidigt som man genomför nya jobbskatteavdrag är både ologiskt och oförsvarbart. 

Men nu köper istället regeringen det bete som agnades redan på 90-talet. Man fortsätter att föra vidare den politiskt osmickrande traditionen att gömma undan sitt stora skatteuttag i arbetsgivaravgiften.

Särskilt märkligt blir det när regeringen tidigare under mandatperioden drivit på för ökad transparens i skattesystemet. Det var bland annat mot den bakgrunden som man i juni gick ut med en förordning kring att arbetsgivaravgifterna ska redovisas på lönebeskedet för alla anställda i statlig sektor.

Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg till att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna. 

Den allmänna löneavgiften borde sänkas eller helst slopas. Men om regeringen vill fortsätta ta ut den – och höja den – bör det åtminstone göras öppet och ärligt mot svenska folket.

Erik Bengtzboe chefsekonom Skattebetalarnas Förening