share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Kryptovalutan bitcoin har på kort tid rasat med 30 procent.
Det är en påminnelse om de höga insatser som råder på det febriga kasino som också brukar kallas världsekonomin.
Vad är skillnaden mellan himmel och helvete? Kanske ett par nya glasögon, sade en gång en klok person.
Det är en observation som sällan har känts mer relevant än i den hyperspekulativa tid vi befinner oss.
Bitcoin är ett tydligt exempel. Den skapades 2009 som ett svar på det globala hasardspel som världens storbanker hade ägnat sig åt och som ledde till finanskrisen 2008.
Bitcoin har ingen koppling till den fysiska världen, vare sig någon vara eller institutioner som regeringar, centralbanker eller banker.
Värdet ligger helt och håller i betraktarens öga. I början av oktober ansågs detta värde var 126 000 dollar per bitcoin. Sju veckor senare är noteringen 87 000 dollar, drygt 30 procent lägre.
Fallet har dragit med sig populära kryptovalutor som Ethereum och det samlade värdet på de tusentals olika varianter som finns har fallit med över 10 000 miljarder kronor på kort tid.
Vad har hänt? Som vanligt finns det många mer eller mindre avancerade teorier, men de är ungefär lika tillförlitliga som att spå Champions League i havregrynsgröt.
Det sanna svaret är att ingen riktigt vet.
I finansvärlden sägs förstås detta inte rakt ut. Hur skulle det se ut om tiotusentals välbetalda experter bara slog ut med armarna?
Istället beskrivs fenomenet med begreppen ”risk-on” och ”risk-off”.
I ena stunden är spelaren på väg in till rouletten med stunsiga självsäkra steg, uppfylld av en känsla att rekordvinsten är nära, i nästa ögonblick grips han (det är ofta en han visar forskningen) av rädsla och lämnar kasinot.
De som följt bitcoin ett tag är luttrade. Under sin korta levnad har kryptovalutan redan upplevt många krascher. Från slutet av 2017 till början av 2019 tappade den 80 procent av sitt värde och från hösten 2021 till slutet av 2022 runt 75 procent.
Varje gång har den senare studsat upp till nya rekord.
Att använda ordet ”krasch” för en tillgång som bara sedan 2013 har stigit med 87 000 procent blir möjligen också lite vilseledande.
Bitcoin, vars grundidé alltså är att vara ett alternativ till ett allt mer volatilt system där nya pengar trycks hejvilt, har i praktiken blivit en högrisktillgång som särskilt det senaste året följt utvecklingen för andra heta spekulationsobjekt inte minst AI-bolagen Nvidia, Apple, Microsoft, Alphabet, Meta, Amazon och Tesla. Dessa driver i sin tur utvecklingen på världens börser och i förlängningen en stor del av ekonomin.
De senaste veckorna har kurvorna gått isär. Tech-aktierna har börjat klättra igen efter en nedgång i början av november. Om det är början på ett trendbrott eller visar att bitcoin är som lågt flygande svalor inför ett kommande oväder är för tidigt att säga.
Det finns ingen anledning att trötta ut läsaren med alla tecken på att AI-boomen kan vara en bubbla, det kände ni redan till.
Men det har på ganska kort tid skett ett tydligt skifte i hur det pratas om fenomenet, från euforisk nybyggaranda till att det just är en bubbla.
Bitcoins fall påminner om hur fort perspektivet kan skifta.
Men b-ordet kan användas för ganska mycket i dessa dagar.
World Economic Forum, som bland annat anordnar höjdarkonferensen nummer ett i Davos varje år, skriver i en artikel inför det kommande mötet att världen lider av en “trippelbubbla”. Förutom krypto och AI slår världens skulder alla rekord, inte minst när det gäller olika staters lånebördor.
Dessa bubblor hänger till viss del ihop och göder varandra. De stora techbolagen tjänar visserligen pengar men lånar också just nu som aldrig förr för att finansiera alla nya datacenter.
Intresset för att skydda sig mot en krasch har blivit så stort att det till och med pratas om en bubbla för guld, som stigit med 60 procent bara i år.
Innebär det här att den slutgiltiga kollapsen är nära? Inte nödvändigtvis.
Det brukar heta att det i princip alltid varit en bättre strategi att vara optimist än pessimist.
Det är förvisso sant, i alla fall ur ett rent finansiellt perspektiv. Även efter stora chocker som finanskrisen och pandemin har börserna återhämtat sig.
Men ett allt vanligare fel är att använda finansmarknaden som den bästa speglingen av hur det går för mänskligheten.
Sedan början av 2009 har börsen i USA stigit med över 800 procent.
Livslängden i världens rikaste land har under samma tid fallit svagt och ligger långt under den andra länder i västvärlden, något som inte bara går att förklara med pandemin.
Företaget bakom tidningen The Economist har ett index som mäter utvecklingen för demokratin i världen. 2008, alltså det år då en stor bubbla sprack, blev en vändpunkt och sedan dess är demokrati som system på tillbakagång. 2024 sattes ett nytt bottenrekord.
Är det någon gång optimist-glasögonen behöver putsas extra noga är det nu.