Ukraina har ett akut pengabehov.
EU-kommissionen ger nu dubbla förslag på lösningar.
Ukrainska ska få låna minst 985 miljarder – antingen med EU-budgeten eller frysta ryska tillgångar som säkerhet.
– Vi välkomnar förslaget, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
Samtidigt är ilskan i Belgien stor.
Senaste klippen om kriget i Ukraina.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade förslagen på onsdagen.
Foto: OLIVIER MATTHYS / EPA
Öppna bild i helskärm
Foto: OLIVIER MATTHYS / EPA
Öppna bild i helskärm
Foto: BLONDET ELIOT / STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärm
Foto: CHRISTOPHE ENA / POOL / EPA AP POOL
Öppna bild i helskärm
Vid EU:s nästa toppmöte den 18 december hoppas EU-kommissionen att medlemsländerna ska ha bestämt sig om vägen vidare.
– Ukraina står vid ett avgörande vägskäl. Vi kan utrusta dem med medel att försvara sig själva och föra fredsförhandlingar från en styrkeposition, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.
Förslagen är överraskande nog dubbla.
I stället för att som väntat bara föreslå ett lån som bygger på de ryska statstillgångar som finns frysta i Europa på grund av kriget, föreslår kommissionen som alternativ även ett lån där i stället EU-budgeten används som säkerhet.
Nackdelen med det är att i så fall måste beslutet tas med enhällighet. För de ryska tillgångarna räcker det med så kallade kvalificerad majoritet.
Kriget kostar enorma pengar för Ukraina.
Foto: BLONDET-POOL/SIPA/SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Öppna bild i helskärmMåste gå vidare
Huvudspåret är därför att använda de frysta tillgångarna.
Tanken är att hjälpa Ukraina med totalt 90 miljarder euro (motsvarande 985 miljarder svenska kronor). Det ska täcka två tredjedelar av Ukrainas behov och delas upp i 45 miljarder 2026 och lika mycket året därpå.
Pengarna lånas från tillgångar som löpt ut och förvandlats till kontanta medel. Ryssland kommer visserligen att ha kvar sin fordran på pengarna – även om det uttalade målet är att pengarna i slutändan ska ses som ett krigsskadestånd till Ukraina.
Sverige är för.
– Vi välkomnar förslaget. Sveriges linje har varit och fortsätter att vara att det mest rättvisa och rimliga är att ta de frysta ryska tillgångarna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) efter ett Natomöte i Bryssel på onsdagen.
Belgiens premiärminister Bart de Wever fruktar ryska skadeståndskrav om Ukraina får ta del av de de frysta tillgångarna, som främst förvaltas av det belgiska finansinstitutet Euroclear.
Foto: DIRK WAEM / STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärmIlska i Belgien
Belgien, där merparten av de ryska pengarna finns, har starkt motsatt sig planerna av oro för att ställas inför tuffa skadeståndskrav från Ryssland. Landet har krävt skriftliga garantier om att risken måste delas – och fått gehör av många.
– Jag hoppas att vi ska kunna ge Belgien de garantier som de behöver för att frigöra de här pengarna. Jag tycker de har legitima invändningar, säger Malmer Stenergard.
Att däremot helt köra över Belgien i en omröstning tror hon inte på – även om det vore juridiskt möjligt.
– Politiskt skulle jag säga att det vore en omöjlighet, anser utrikesministern.
För att lugna Belgien föreslås även en rad ytterligare åtgärder om förbud mot att skicka tillbaka frysta pengar och kring förlängningar av frysningar och sanktioner.
EU-kommissionen har inte lyssnat tillräckligt på Belgiens oro, säger en högt uppsatt belgisk källa till Reuters.
– Belgien kan inte acceptera att ensamt tvingas axla riskerna med en sådan operation.
Att ta de ryska miljarderna vore ”stöld” och något som man skulle svara på, sa Vladimir Putin i förra veckan.
LÄS MER: Putins hot mot EU om frysta tillgångarna: ”Stöld”LÄS MER: Toppmilitären om Natos skräck: Två krig – samtidigtLÄS MER: Vi har missförstått Putins plan i UkrainaSex ryska flygplatser stängdes.