share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
BNP ökar och inflationen faller.
Äntligen går det åt rätt håll för svensk ekonomi.
Särskilt en kurva visar att vi genomlidit en historisk baksmälla.
Inflationen är på väg ned, var det glädjande beskedet från landets statistik-orakel SCB på torsdagsmorgonen.
Mest relevant för de flesta människor är konsumentprisindex KPI som speglar hur priserna utvecklas i genomsnitt och där också boräntorna ingår.
Där var ökningen bara 0,3 procent i november, ned från 0,9 procent i oktober. Hittills under 2025 har inflationstakten i genomsnitt varit 0,8 procent.
Med andra ord: det blir inte billigare men priserna ökar nu i ganska måttlig takt.
Den goda nyheten är att detta innebär att svenskarna får mer pengar att röra sig med. Lönerna ökade nämligen med 3,6 procent i snitt under september jämfört med året innan, enligt Medlingsinstitutet.
expand-left
helskärm
För ett tag sedan kom siffror som visade att BNP tredje kvartalet steg med 2,6 procent i årstakt, den största uppgången sedan slutet av 2021. Det finns också statistik som visar att konsumtionen ökar, alltså att hushållen börjar spendera.
Fattas bara annat.
Regeringen satsade 80 miljarder på sänkta skatter, matmoms och annat i höstbudgeten för att försöka få fart på ekonomin. Samtidigt har Riksbanken sänkt räntan i flera omgångar till 1,75 procent, en rätt låg ränta i historiskt perspektiv.
Om det inte hade kommit tecken på en vändning hade det varit dags att anropa Houston och rapportera ett allvarligt problem.
Det är dock fortfarande långt kvar innan vi hämtat hem de senaste årens tapp. Reallönenivån, alltså lönerna justerat för inflation, var i september fortfarande 3,3 procent lägre än 2019.
expand-left
helskärm
En annan kurva visar ganska tydligt vad som hänt. En orsak till att det gått så knackigt i Sverige är ju att många svenskar sitter med stora lån och när både inflation och ränta drog iväg blev det minst sagt svettigt.
Som kollektiv reagerade svenskarna som man bör enligt skolboken: drog ned på utgifterna och sparade mer. Resultatet blev de senaste årens lågkonjunktur.
Under 2025 steg svenskarnas skulder stadigt, inte bara i kronor utan också i förhållande till våra inkomster.
1996 var skulderna runt 90 procent av inkomsterna efter skatt och ökade sedan år för år till 177 procent 2021, enligt SCB. Den viktigaste förklaringen är stigande bostadspriser som gjort att många känt sig tvingade att låna.
Men de senaste åren har den här trenden brutits. Enligt SCB:s senaste siffror motsvarar skulderna nu 154 procent av inkomsterna och är tillbaka på samma nivåer som för tio år sedan.
expand-left
helskärm
Djupdyker man lite i siffrorna går det att se att hushållen från 2015, då Riksbankens ränta gick ned till noll och senare till minus, fram till 2022 ökade sina skulder med knappt 2 000 miljarder kronor eller nästan 250 miljarder per år. Men att det sedan tog mer eller mindre tvärstopp.
Samtidigt har svenskarna sparat som aldrig förr de senaste åren och när börsen stigit har skulderna som andel av tillgångarna sjunkit till bara 24 procent, den lägsta siffran på minst 30 år.
Det går att göra ett antal reflektioner. Den första är att svenskarnas privatekonomi är i bättre skick än för bara några år sedan och att det därför finns utrymme att ekonomin återgår till mer normal tillväxt.
Den andra är att dessa siffror visar ett genomsnitt, vilket ger en skev bild.
Enligt Finansinspektionens undersökningar, som bygger på stickprov, är tillgångarna visserligen stora men väldigt ojämnt fördelade.
Fem procent av svenskarna äger hälften av alla tillgångar, medan varannan svensk har liten eller ingen förmögenhet alls.
Många med bolån har också begränsade buffertar. 90 procent av svenskarna står för 60 procent av alla bolån men äger tillsammans bara 30 procent av tillgångarna.
”Det tyder på att många bolånetagare har begränsade tillgångar som de kan använda om deras ekonomi försämras”, skrev FI i en rapport i våras.
Den tredje observationen är att belåningen och räntenivån verkar ha blivit väldigt viktiga faktorer för svensk ekonomi som i efterhand ser ut att ha varit dopad av billiga lån under lång tid.
Lågkonjunkturen beror på att svenskarna är räntekänsliga, har finansminister Elisabeth Svantesson sagt flera gånger.
Det låter som att det handlar om någon slags allergi, när det i själva verket rör sig om ett ganska svårartat beroende.
Den fjärde reflektionen är att det borde pratas mer om hur vi ska bryta detta beroende, så att vi inte hamnar i samma situation igen.
Såren efter lågkonjunkturen 2022-2025 kommer att ta mycket lång tid att läka.
Ärren lär vi få leva med för alltid.