Inne i det djungelgröna rummet är hyllor och korgar fulla av färdiga gosedjur, halvfärdiga projekt och mängder med garnnystan. Nelson Lundberg har virkat i drygt nio månader. Hobbyn började som ett sätt att komma runt ett hinder. Nelson älskar nämligen gosedjur, men föräldrarna hade satt stopp för att ta in fler gosedjur i hemmet.

– Han sa ”då får jag väl virka mina egna gosedjur då”, och vi kan ju inte säga nej till att han ska pyssla och hålla på med hantverk, säger mamma Felicia Lundberg. 

Nelson har virkat i princip varje dag sedan februari i år. Ibland virkar han tillsammans med mamma Felicia, ibland själv. Ofta lyssnar han på ljudbok eller tittar på tv samtidigt. Innan Nelson började virka spelade han mycket tv-spel. 

– Jag spelar fortfarande, men inte lika mycket, säger Nelson.

Det är sköldpaddor, dinosaurier, axolotl, en fågel och till och med en köttklubba med mycket mera som pryder hyllan i rummet. Han hittar mönster att virka efter på sociala medier eller genom böcker. Ingenting är särskilt svårt att virka enligt Nelson. Åtminstone inte längre. Men det är ganska många förkortningar och termer som man behöver hålla reda på när man virkar efter mönster. 

– Först använde vi chatgpt som kunde förklara vad alla förkortningar och ord betyder. Det är ju alltid en tröskel att komma över när man lär sig något nytt. Nelson är tålmodig och kom över den tröskeln snabbt, säger Felicia. 

Nelson virkar något nästan varje kväll. Han delar intresset med sin mamma Felicia. "Jag skulle säga att jag är bättre än mamma på att virka", säger han. "Men du virkar också mycket mer än jag", svarar Felicia.

Nelson virkar något nästan varje kväll. Han delar intresset med sin mamma Felicia. ”Jag skulle säga att jag är bättre än mamma på att virka”, säger han. ”Men du virkar också mycket mer än jag”, svarar Felicia.

Foto: Lovisa Larsson Lamprecht

På mönsterpärmen sitter ett klistermärke med texten ”Cool kids have grandma’ hobbies”. För det är kanske inte helt vanligt med barn som virkar. Nelson känner ingen i sin egen ålder med samma intresse. 

– Det gör ingen skillnad för mig, jag har inte märkt något på andra, säger han. 

Däremot vill både Nelson och mamma Felicia, som delar intresse med sonen, uppmana fler att börja virka. 

– Det är kul att ha det som gemensamt intresse där man uppmuntrar till hantverk och kreativitet. Det är så lätt att plocka upp telefonen i stället för att hämta garnet. Men vill vi att hantverk ska leva vidare måste barnen också lära sig, säger Felicia Lundberg. 

Hela månadspengen brukar gå till att köpa nya garnnystan. 

– När vi var på en hantverksmässa hade jag sparat 1500 kronor att köpa garn för. Jag hade fyra kronor kvar när vi kom hem. 

De projekt som Nelson blir nöjd med brukar han spara, men ibland ger han bort dem i present eller julklapp. 

Eftersom virkning är Nelsons stora intresse, skapade han en egen virkbössa till förmån för Musikhjälpen – Sveriges Radios, SVT:s och Radiohjälpens välgörenhetsprojektet som samlar pengar till människor i katastrofdrabbade områden. Årets tema är att alla barn har rätt att gå i skolan.

– Mamma frågade om jag skulle starta en bössa och jag tyckte det var en bra idé. Jag vill att alla barn ska ha rätt att gå i skolan och äta det de behöver och kunna sova tryggt, säger Nelson. 

Felicia och Nelson Lundberg uppmanar fler att börja virka. "Trust the process", säger Nelson.

Felicia och Nelson Lundberg uppmanar fler att börja virka. ”Trust the process”, säger Nelson.

Foto: Lovisa Larsson Lamprecht

För att hitta mönster letar Nelson ofta tillsammans med mamma Felicia på sociala medier. Många mönster och garner har de hittat hos Instagramprofilen CrochetbyKim, som även delat Nelsons virkbössa med sina nästan 22 000 följare. Målet var att få 5 000 kronor i bössan, ett mål som var uppnått under onsdagen. 

”Han är väldigt nöjd och stolt. Nu vill han ha in ännu mer”, skriver Felicia Lundberg i ett sms.