Regeringens förslag om skärpta vandelskrav handlar inte om trygghet. Det handlar om misstänkliggörande. Om rädsla. Om att tala om för människor att de aldrig riktigt kan lita på samhället. Och det är ett samhälle vi inte vill leva i.
Krav på vandel sår misstro
Vandelskravet riktar sig enbart mot människor från andra länder. Det skapar A- och B-lag. Splittrar familjer. Sår misstro. Och det undergräver integrationen och den gemenskap som bygger ett starkt samhälle. När vissa ständigt ses som ”risker” växer utanförskapet – och barn och unga växer upp med känslan av att inte riktigt höra hemma.
Begreppet vandel är otydligt. Utredningen talar om ”objektivt konstaterbara fakta” utan att definiera vad som avses. Resultatet blir godtyckliga beslut, där myndigheter kan tolka reglerna som de vill. Ingen domstol. Inga beviskrav. Bara hot och osäkerhet.
Hotet är verkligt. Dina ord kan användas emot dig. Dina misstag kan användas emot dig. Tidigare skadligt bruk eller beroende kan användas som skäl för att neka uppehållstillstånd. Detta är stigmatiserande, kontraproduktivt och inhumant. Alla människor kan förändras. Alla har rätt till en andra chans. Det gäller särskilt barn och unga.
Jämlikhet ökar tilliten
Förslag som splittrar familjer eller skapar osäkerhet kring barns trygghet strider mot barnkonventionen och principen om barnets bästa. Ingen lag bör sätta vuxnas misstag framför barns behov av trygghet, närhet och stabilitet.
Forskning visar att samhällen med stora inkomst- och klassklyftor löper högre risk för våld och kriminalitet. När människor känner sig marginaliserade ökar misstron mot varandra och mot myndigheter. Omvänt, samhällen som satsar på jämlikhet, inkludering och social delaktighet – med arbete, bostad, utbildning och stöd – är tryggare och mer stabila.
Ingen lag bör sätta vuxnas misstag framför barns behov av trygghet, närhet och stabilitet.
Studier visar också att jämlika samhällen har högre tillit mellan människor, lägre kriminalitet och mer hållbara trygghetsstrukturer. I vårt interkulturella program arbetar vi aktivt med inkludering, där människor får stöd, arbete och utbildning. Vårt kriminalpolitiska program bygger på förebyggande insatser och vård och stöd vid skadligt bruk och beroende – i stället för hot – för att skapa trygghet, delaktighet och långsiktig integration.
Trygghet byggs inte med kontroll
Repressiva åtgärder ökar rädsla, inte trygghet. Trygghet byggs med stöd, tillit och delaktighet – inte med hot och kontroll. Därför ställer vi följande krav:
- Dra tillbaka vandelskravet
Rädsla är inte trygghet. Alla måste behandlas rättvist och ges chans att förändras. - Stärk socialt stöd och förebyggande arbete
Kommuner behöver resurser för barn, unga och familjer. Förebyggande arbete mot kriminalitet, skadligt bruk och marginalisering fungerar bättre än straff – och stärker integrationen, som vi arbetar för i vårt interkulturella program. - Skydda yttrandefriheten
Ingen ska riskera sitt uppehållstillstånd för vad hen säger eller skriver. - Barnets bästa först
Inga barn ska splittras från sina familjer. Lagar måste alltid utgå från barnets trygghet och framtid. - Satsa på stöd, inte hot
Vård och stöd vid skadligt bruk och beroende, boendestöd, skolor, arbete och integration skapar verklig trygghet. Hot ger bara rädsla och utanförskap. - Alla ska ha lika rättigheter
Alla som bor i Sverige ska ha samma rättigheter och möjligheter – oavsett bakgrund, tidigare misstag eller beroendeproblematik. - Bygg tillit och gemenskap
Trygghet växer i ett samhälle där människor kan delta, bidra och känna sig hemma. Hot, kontroll och straffhot förstör gemenskapen.
Ett samhälle byggt på hot skapar rädsla. Ett samhälle byggt på stöd skapar trygghet. Vi står enade bakom detta: för rättssäkerhet, för familjer, för barn, och för ett Sverige som tror på människor – inte misstankar.