Europeiska centralbanken har inte sagt nej till att stödja ett förslag om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera stöd till Ukraina. Det slog ECB:s ordförande Christine Lagarde fast under en utfrågning i EU-parlamentets ekonomi- och valutautskott i veckan.
– ECB vägrar ingenting. ECB försöker bara följa fördraget och skulle verkligen inte tolerera en överträdelse av fördraget, särskilt artikel 123 i fördraget, sade Christine Lagarde.
Hennes uttalande kom som svar på en fråga från litauiske parlamentarikern Paulius Saudargas om EU:s planer att använda de cirka 210 miljarder euro i ryska centralbankstillgångar som frusits i EU sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Tillbakavisar rapportering
Lagarde syftade på en artikel i Financial Times tidigare under veckan som hävdade att ECB hade vägrat att agera finansiell garant för ett EU-lån på 140 miljarder euro till Ukraina. Enligt tidningen skulle ECB ha slagit fast att en sådan garanti skulle utgöra otillåten monetär finansiering, vilket strider mot EU:s grundfördrag.
– Det hänvisades […] till att ECB skulle vägra något. Detta är ett beslut som tillhör Europeiska unionens regeringar, inte Europeiska centralbanken, sade Lagarde.
Tre centrala villkor
I sitt svar lade Lagarde ut tre centrala villkor som ECB anser måste uppfyllas för att eventuella åtgärder ska vara genomförbara.
För det första klargjorde hon att äganderätten till tillgångarna måste förbli hos Ryssland.
– Vår skyldighet är, för det första, att se till att det inte finns någon ökad finansiell stabilitetsrisk. För det ändamålet bör äganderätten till tillgångarna stanna hos Ryssland. Det bör inte ske någon överföring av sådan äganderätt, sade hon.
För det andra betonade hon ECB:s ansvar att försvara euron.
För det tredje underströk hon vikten av att internationell rätt respekteras.
– Om vi vill säkerställa Europa som ett centrum där rättsstatsprincipen gäller, bör vi inte börja med att bryta mot rättsstatsprincipen, sade Lagarde.
Politiskt beslut
Lagarde var tydlig med att ECB inte fattar det slutgiltiga beslutet i frågan.
– Detta är ett beslut som tillhör Europeiska unionens regeringar, inte Europeiska centralbanken, upprepade hon.
Kommissionens förslag
EU-kommissionen lade i onsdags fram ett förslag om att etablera ett så kallat återbetaleringslån till Ukraina på upp till 210 miljarder euro. Lånet skulle finansieras genom att unionen lånar de kontanta medel som ackumuleras hos finansinstitut i EU eftersom transaktioner avseende den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna.
Enligt förslaget skulle Ukraina endast behöva betala tillbaka lånet när landet erhåller krigsskadestånd från Ryssland. Lånet skulle backas upp av garantier från medlemsländerna.
Belgiskt motstånd
Belgien har länge motsatt sig att de frysta ryska tillgångarna används för att finansiera Ukraina. Majoriteten av de frysta tillgångarna förvaras hos den belgiska värdepapperscentralen Euroclear.
Belgiens premiärminister Bart De Wever har krävt juridiskt bindande, ovillkorliga, oåterkalleliga och solidariska anfordringsgarantier från de övriga 26 medlemsländerna för att dela risken med att återbetala lånet.
Tysk påtryckning
I dag fredag åker Tysklands förbundskansler Friedrich Merz till Belgien för att försöka övertala De Wever att ändra ståndpunkt. Ett beslut i frågan väntas under EU-toppmötet om två veckor.
Ukrainas finansieringsbehov
Ukrainas finansieringsbehov för 2026 och 2027 förväntas överstiga befintliga prognoser från Internationella valutafonden. Ukrainas nyligen presenterade budgetförslag för 2026 räknar med försvars- och säkerhetsutgifter på 56 miljarder euro.
Enligt budgetförslaget behöver Ukraina, utöver nödvändigt militärt stöd i natura, 43 miljarder euro i internationellt bistånd. I november 2025 var endast 22 miljarder euro åtaget.