Bristen på kritiska metaller är stor och många länder vill pröva att utvinna de eftersökta metallerna från havsbottnen. En internationell studie, som har upptäckt mängder med nya arter på 4 000 meters djup, visar att en sådan gruvdrift har en mindre negativ effekt än väntat. Mångfalden av arter sjönk dock med en tredjedel i gruvmaskinens spår.   

I ett stort forskningsprojekt har marinbiologer från flera länder försökt kartlägga livet på en av jordklotets minst undersökta platser, Stilla havets djuphavsbottnar.

Studien som publiceras i Nature Ecology and Evolution hade inte kommit till stånd om det inte fanns ett stort kommersiellt och geopolitiskt intresse för platsen.

– Det behövs kritiska metaller för vår gröna omställning och de är en bristvara. Flera av dessa finns i stora mängder samlade i klumpar, noduler, på bottnen i djuphavet, men ingen har visat hur de kan tas upp eller vilken miljöpåverkan det skulle ha förrän nu, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet och en av ledarna för forskningsprojektet.

160 dagar till sjöss

Forskningen görs i enlighet med International Seabed Authoritys, (ISA) riktlinjer för baslinjestudier och miljökonsekvensbeskrivning, se faktaruta.

Under fem år har forskarna både inventerat havsbottnarnas djurliv och testat vilken påverkan gruvdrift skulle ge i ett område mellan Mexiko och Hawaii, Clarion-Clippertonzonen. Undersökningen visar att antalet djur minskade med 37 procent och artrikedomen gick ner med 32 procent i spåret av maskinen som tog upp metallerna.

– Forskningen har krävt 160 dagar till sjöss och 5 års arbete. Vår studie kommer ha betydelse för den internationella myndigheten ISA, som reglerar mineralbrytning på internationellt vatten, säger Thomas Dahlgren.

788 arter

Den undersökta djuphavsbottnen har 4 000 meter till vattenytan, inget solljus når dit och det innebär att det är en extremt näringsfattig miljö där sedimentlagret växer med en tusendels millimeter per år. Ett bottenprov från till exempel Nordsjön kan innehålla 20 000 djur. Motsvarande prov på djuphavets botten ger samma antal arter men bara 200 exemplar.

Forskarna har samlat in 4 350 djur över 0,3 mm storlek som lever i, och ibland på, havsbottnen. 788 arter identifierades. Djuren som hittades var huvudsakligen havsborstmaskar, kräftdjur och blötdjur såsom snäckor och musslor.

Artspridningen okänd

– Jag har arbetat i Clarion-Clipperton-zonen i över 13 år, och detta är den i särklass största studien som har genomförts. I Göteborg ledde vi identifieringen av havsborstmaskarna. Eftersom de flesta arter är obeskrivna sedan tidigare var molekylära (DNA) data avgörande för att underlätta studier av biologisk mångfald och ekologi på havsbottnen, säger Thomas Dahlgren.

Forskarna såg under inventeringen att havsbottensamhällena förändrades naturligt över tid, troligen på grund av förändringar i mängden föda som nådde havsbotten. Exakt hur spridda de olika arterna är över djuphavsbottnarna i Stilla Havet är okänt.

– Nu är det viktigt att försöka förutsäga risken för förlust av biologisk mångfald till följd av gruvdrift. Detta kräver att vi undersöker den biologiska mångfalden i de 30 procent av Clarion-Clippertonzonen som skyddats. För närvarande har vi i stort sett ingen aning om vad som lever där, säger Adrian Glover, senior författare från Natural History Museum of London.

Fakta: ISA reglerar djuphavsbrytning av metaller

Nästan halva jordens yta utgörs av havsområden som ligger på internationellt vatten som inget land äger eller har rätt att bestämma över. Miljöpåverkan från gruvbrytning på internationellt vatten regleras av International Seabed Authority (ISA), med säte i Kingston, Jamaica. ISA styrs av ett internationellt råd med representanter från de stater som ratificerat UNCLOS del XI. Myndigheten bildades 1994 och har som huvuduppgift att ta fram ett regelverk för gruvbrytning i djuphavet. Ett förslag till regelverk presenterades 2019, men det har ännu inte antagits.

Vetenskaplig artikel I Nature Ecology and Evolution: Impacts of an industrial deep-sea mining trial on macrofaunal biodiversity

Kontakt: Thomas Dahlgren, marinbiolog på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 32 87, Whatsup: 070-366 20 42, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se



Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 58 000 studenter och 6 800 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: