Det som är spännande med upptäckten av de regulatoriska T-cellerna är att de i grunden förändrade förståelsen av hur immunförsvaret balanseras. Tidigare såg man immunförsvaret mest som en armé som attackerar främmande ämnen och infektioner. Tack vare årets nobelpristagare vet man numera att immunförsvaret förutom att ha en gas även har en broms för att inte skada sig själv.
Upptäckten har redan påverkat sjukvården och kommer påverka den ännu mer framöver. Tack vare förståelsen om de regulatoriska T-cellerna öppnas nya möjligheter för behandling av autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, MS och reumatism. Det kan även ge möjlighet att finjustera immunförsvaret vid cancerbehandling, så att kroppens eget försvar blir effektivare mot tumörer.
Upptäckten är även betydelsefull inom cancerforskningen då hög förekomst av regulatoriska T-celler i och runt tumören skapar bättre förutsättningar för tumören att växa.
Vilken koppling har detta till din forskning på Örebro universitet?
Vi undersöker hur immunsystemet påverkar hur urologisk cancer utvecklas generellt men också med särskilt fokus på regulatoriska T-celler. Vi kartlägger hur många av dessa celler som finns i och runt tumörerna samt var de finns i tumören. Sedan utvärderar vi om antal eller lokalisering kan kopplas till hur det går för patienten.
I vår forskning jämför vi patienter med olika former av cancer och patienter som fått olika typer av behandling för att kunna förutsäga sämre eller bättre prognos och därmed skräddarsy behandlingar. Vi hoppas att våra studier ska vara till hjälp för att i framtiden tillexempel förutspå vilka patienter som kan dra nytta av immunterapi eller behöva behandling som påverkar de regulatoriska T-cellerna.
Sabina Davidsson