Trots upprepade fall, ständig oro och en kropp som värker nekas en 93-årig kvinna plats på ett äldreboende i Jönköpings kommun.
– Åldern har absolut betydelse men det räcker inte i sig, du ska också ha andra olika hälsoproblem och hjälpbehov, säger områdeschefen Desiré Törnqvist.
En kvinna i 90-årsåldern, vi kan kalla henne Ingrid, vill slippa bo ensam i sin lägenhet och har ansökt hos kommunen att få en plats på ett äldreboende.
Vi har varit i kontakt med ”Ingrid” som är medveten om att JP uppmärksammar hennes ärende men avböjer att själv medverka.
Allra helst vill hon bo i ett mindre samhälle i Jönköpings kommun där hennes pensionerade dotter bor, men kan även tänka sig en plats i Huskvarna.
Ingrid bor ensam och med åren har hennes krämpor blivit flera: nedsatt funktion i vänster kroppshalva efter en stroke, artros i fingrarna, dålig hörsel och yrsel.
Hon har i dag hjälp av hemtjänsten med allt från påklädning, dusch och städning till att köpa och laga mat och får allmän tillsyn för att hon ska känna sig trygg. Men mellan besöken finns ensamheten och oron där.
Annons
I lägenheten förflyttar hon sig med stöd av rollator och är även beviljad trygghetslarm.
Annons
Rätten tycker inte att Ingrid har bevisat att hon är i ett så stort behov av hjälp
I februari i år beslutade äldrenämnden att Ingrid inte har rätt till särskilt boende. Detta med motiveringen att hennes behov kan tillgodoses på annat sätt, det vill säga genom hemtjänst.
Det här beslutet överklagades av Ingrid till Förvaltningsrätten i Jönköping. Äldrenämndens åsikt var att överklagandet skulle avslås, något som rätten hörsammar nu nio månader senare. Den gör samma bedömning som kommunen: att det räcker med hemtjänst.
Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att Ingrid har ett stödbehov i vissa vardagsaktiviteter. Den har också förståelse för att hon vill flytta till ett boende där hon får känna sig mer trygg och mindre ensam.
Men för att få rätt till en plats på ett särskilt boende krävs det oftast att personen behöver så mycket hjälp att hemtjänst inte räcker för att ha ett bra liv i hemmet. Och förvaltningsrätten tycker inte att Ingrid har bevisat att hon är i ett så stort behov av hjälp.
Det här kommer rätten fram till trots att den nämner en annan dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Där sägs det att äldre ska få bo kvar hemma så länge det är möjligt om de vill det. Men om hälsan försämras eller omständigheterna förändras kan det medföra otrygghet och isolering. Då måste även dessa faktorer liksom den äldres egen uppfattning vägas in när man bedömer om personen har en skälig levnadsnivå.
Annons
Annons
Desiré Törnqvist, områdeschef för myndighetsenheten inom äldreomsorgen, kommenterar inte enskilda ärenden men förklarar hur det går till när man får en plats på ett särskilt boende. I det här fallet ett äldreboende.
– Åldern har absolut betydelse men det räcker inte att i sig att ha en hög ålder, du ska också ha andra olika hälsoproblem och hjälpbehov, säger hon.
Beslut om särskilt boende grundas på om personen har behov av hjälp och stöd över hela dygnet, och om hemtjänsten inte längre räcker till. Om det är svårt att klara sig även mellan hemtjänstbesöken kan det bli aktuellt med särskilt boende.
Antalet avslag är enligt Desiré Törnqvist lågt.
– Vi fattar uppåt 600 beslut om året, och av dem är det inte många som får avslag.
Handläggaren gör en individuell bedömning vid varje ansökan, ofta efter hembesök och samtal med sökande och anhöriga. Socialtjänstlagen säger att om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt ska särskilt boende beviljas.
– Vi tittar på vilka behov personen har och hur de kan tillgodoses. Om hemtjänst räcker, hänvisar vi till det först innan vi säger att särskilt boende behövs, säger områdeschefen.
Har alltid rätt att ansöka igen
Ekonomiska aspekter kan spela viss roll, men är inte avgörande. En plats på särskilt boende kostar runt 600 000 kronor om året, men omfattande hemtjänstinsatser kan bli dyrare.
Annons
– I första hand tittar vi på behoven, inte på pengarna. Framför allt behov dygnet runt väger tungt.
Kommunen har ont om platser på äldreboenden, men det påverkar inte själva beslutsprocessen.
– Handläggarna fattar beslut utifrån behoven, inte utifrån tillgången på platser. Om du får ja, kan du få vänta på ett erbjudande.
Den som får avslag har alltid rätt att ansöka igen eller överklaga beslutet.
– Det är positivt att man överklagar, för det blir vägledande för oss.
Bild: Hasse Holmberg