Ordet scurfy betyder ”skorvig” eller ”fjällig” på engelska. Mushannarnas hud fjällade, de var magra och hade förstorade lymfknutor, mjälte och lever. Sjukdomsbilden berodde på ett överaktivt immunsystem och att bara hanar drabbades kopplade mutationen till X-kromosomen.
Musen var en lovande modell för autoimmun sjukdom. Det som saknades var sätt att analysera gener, men på 1990-talet hade det skett en explosionsartad utveckling av molekylärgenetiska teknologier.
Hitta hem åt mössen
År 1994 började hon på ett nystartat bioteknikföretag där målet var att använda genetik för att hitta mål för nya läkemedel och scurfy-musens mutation var en intressant utgångspunkt. Forskning hade visat att den fanns någonstans i mitten av X-kromosomen.
– Jag tänkte att vi kunde fortsätta låta mössen göra jobbet och minska målområdet ytterligare med nya genetiska kombinationer.
Haken var att husera mössen, där lösningen blev en städskrubb med en vask där mössens burar installerades.
Mutationen i sista genen
Det fanns inga kompletta genkartor men på olika håll pusslade forskare ihop hur gener såg ut och i sin forskning kunde hon använda olika bioinformatoriska verktyg.
Till slut hade sökområdet krympt till 20 kandidatgener. En efter en jämfördes de med motsvarande gen hos friska möss. Mary Brunkow visade en bild från en kollegas anteckningsbok, där den allra sista genen är inringad.
– Här fanns mutationen, i en tidigare okänd gen som fick namnet FOXP3.
Kliniska genetiker kände sedan tidigare till att småpojkar kunde födas med en autoimmun sjukdom kallad IPEX.
I patientprover fann forskarna dussintals mutationer i FOXP3-genen. Typen av mutation påverkar sjukdomens svårighetsgrad och Mary Brunkow framhöll att det idag är rutin att sekvensera genen för diagnos och prognos vid IPEX.
Forskning ett lagarbete
FOXP3-genen utgör mall för en transkriptionsfaktor, ett protein som styr vilka gener som ska vara aktiva. På temat läkemedelsutveckling pekade hon på att ett sjukdomsrelaterat protein inte alltid är möjligt att använda som mål.
– FOXP3-proteinet är ett exempel. Att det finns inne i cellkärnan gör det svårt att nå med små molekyler eller antikroppar. Men upptäckten av genen öppnade ett forskningsfält och har lett till förståelse av immunreglering och hur man i behandlingssyfte kan styra regulatoriska T-celler.
Hon betonade att forskningen varit ett lagarbete.
– Några veckor efter att priset annonserats skickade vi mejl till alla före detta anställda vi kunde hitta, och ordnade en spontan återträff på en bar i Seattle. Många dök upp, och entusiasmen och glädjen var stor, avslutade Mary Brunkow.
Fred Ramsdell: ”Nobelmuseet är så nära Nobelpriset jag kommer att komma”
Fred Ramsdell beskrev sitt besök på Nobelmuseet, som varje år visar klänningar – en för varje pris – skapade av elever på Beckmans designskola. När han såg medicinklänningen bakifrån skönjdes ett mönster som bara en sann T-cellsnörd skulle lägga märke till: