Exakt klockan 02.23 lokal tid djupt i den kalla norska natten [till torsdagen den 11 december] trädde María Corina Machado ut på balkongen på Grand Hotel i Oslo. Därpå följde tårar, jubel och unison sång av den venezolanska nationalsången. ”Oslo, här är jag”, skrev Machado sedan på sina sociala medier. Strax innan hade hon haft ett känslosamt återseende med sin moder och den övriga familjen.

Denna dag kommer att gå till historien i berättelsen om Nobelprisutdelningar. Pristagaren Machado lyckades inte komma i tid till utdelningen av priset. Spekulationer och rykten omgärdade hennes spektakulära utresa. Så lär två F18-bombplan från USA ha ställts till förfogande för att skydda Machado, och de kryssade under 40 minuter i himlen över venezolanska farvatten.

Med båt mot Curaçao

Sedan fortsatte hon med båt till Curaçao och därifrån vidare mot Europa. Venezuelas riksåklagarämbete hade tidigare meddelat att om Machado lämnade landet skulle hon betraktas som ”flykting”. Om och hur hon nu kan återvända till Venezuela eller om hon hellre vill fortsätta att leva i exil är oklart. Man väntar att det ska komma ytterligare förklaringar på torsdagen.

Tidigare kom dock hennes dotter Ana Corina Sosa Machado i fokus för världspressens objektiv och kameror. Hon höll i sin moders namn talet till hela världen och till sina landsmän. Detta var hennes första stora framträdande på den mycket stora scenen. Det kommer nog att följa flera. Priset, berättade Maria Corina Machado, är en utmärkelse till all de anonyma hjältarna i kampen för demokratin i Venezuela.

Kardinal får inte resa

Undertiden meddelades det från Venezuela att kardinal Baltazar Porras fråntogs sitt pass på Caracas’ flygplats när han försökte flyga till Europa. Dessutom hade myndigheterna hotat att gripa honom. Enligt egna uppgifter ville Porras flyga via Bogota till Spanien för att där delta i kyrkliga arrangemang. Återresan till Venezuela var planerad till den 21 december. I ett uttalande på plattformen X skildrade Porras incidenten.

För några veckor sedan påtalade kardinalen, som fram till år 2024 ledde ärkestiftet Caracas, ånyo allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Venezuela och uppmanade makthavaren Nicolás Maduros regim att i anslutning till en helgonförklaring i Rom frige alla de 866 politiska fångarna. På grund av begränsningar i medborgerliga rättigheter, tilltagande fattigdom, militarisering, våld och korruption befinner sig landet i en ”moraliskt oacceptabel situation”. Maduro anklagade Porras för att målmedvetet ha velat manipulera påve Leo XIV och för att ha fört honom bakom ljuset angående förhållandena i Venezuela.

Colombia distanserar sig

Ett initiativ till lösning på krisen har kommit från Colombias president Gustavo Petro. Han uttalade sig för en allmän amnesti och en övergångsregering i Venezuela. Det är första gången som grannlandets vänsterinriktade president så tydligt tar avstånd från grannlandets regim.

Maduros regering måste förstå att svaret på utifrån kommande aggression inte bara ska vara en militär mobilisering utan en demokratisk revolution. ”Ett land försvarar man med mera demokrati, inte med mera ineffektiv repression. En allmän amnesti betyder inte att förlänga strafftiderna”, skrev Petro på X.

Inom ramen för prisutdelningen uppmanade Nobelkommittén Maduro att medge sitt valnederlag vid presidentvalen 2024 och att träda tillbaka. Den socialistiska regeringen i Caracas anklagade för sin del Nobelkommittén för att låta sig bli verktyg för USA:s krigsplaner.

Kathpress 2025-12-11

Detta är en nyhetstext.