Genrebild
Svensk ekonomi har kommit ur startgroparna, tillväxten har växlat upp och den segdragna pessimismen sjunker undan. Under nästa år lägger konjunkturen in en högre växel, när stödet till hushållen ökar.
Det framgår av en färsk prognos från LF.
— Under hösten har den svenska konjunkturen vaknat till liv. Ekonomin drivs nu på alla cylindrar då både den inhemska efterfrågan och exporten bidrar till uppgången. Inför nästa år är det i första hand hushållen som drar ekonomin uppåt när expansiv budget, låga räntor och reallöneökningar stöttar plånböckerna, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på LF.
Konsumenternas revansch
Svensk ekonomi fick en klen start på året, men har sedan dess kommit på fötter. Återhämtningen är igång, och bedöms växla upp ytterligare under 2026. I den uppdaterade konjunkturprognosen räknar ekonomerna på LF med att BNP växer med 1,3 procent i år, vilket är en tydlig upprevidering, och att tillväxten nästa år når 3,0 procent.
— Vi är inne i den mörkaste tiden på året, men i den svenska ekonomin ljusnar det för fullt. Den främsta anledningen till de positiva utsikterna är att hushållens position förbättras snabbt. Redan nu ser vi en rejäl uppryckning i konsumentförtroendet och nästa år kommer mer. Ett typiskt svenskt hushåll får mer pengar i plånboken 2026 – och dessutom stiger köpkraften. Det lägger grunden för en fortsatt konsumtionsdriven återhämtning, säger Alexandra Stråberg.
— Även bland företagen är det idel optimistiska tongångar. Inom både tjänstesektorn och industrin syns få tecken på oro – trots det osäkra omvärldsläget. Det stärker vår bedömning om att konjunkturen stärks på bred front under nästa år.
Islossning på trög arbetsmarknad
På den svenska arbetsmarknaden syns ännu inga tecken på ljusning, då arbetslösheten har bitit sig fast på nivåer kring 9 procent under 2025. Men i takt med att tillväxten växlar upp kommer även jobben att bli fler, visar prognosen.
— Svensk arbetsmarknad dras med betydande utmaningar och arbetslösheten befinner sig endast tiondelar från tidigare krisnivåer. Under nästa år sjunker arbetslösheten med en halv procentenhet, vilket är ett steg i rätt riktning, men det dröjer till 2028 innan vi kan tala om en arbetsmarknad i balans, säger Alexandra Stråberg.
Endast ”någon procents” inflation
Den svenska konsumenten håller fortfarande på att återhämta sig efter de senaste årens prischock, i år har de olika inflationsmåtten pendlat kring 3 procent. Men nu är trenden tydligt nedåtgående, nästa år väntas inflationen bli mycket låg.
— Vi räknar med att inflationen sjunker markant nästa år. De viktigaste inflationsmåtten kommer ligga kring 1 procent. Den halverade matmomsen bidrar, men det är det är inte hela förklaringen. Den bredare bilden är att det generella kostnadstrycket både i Sverige och internationellt minskar, säger Alexandra Stråberg.
Riksbanken i bekvämt läge
Den mycket låga inflationen under 2026 är delvis tillfällig, längre fram närmar sig inflationstakten målet igen. Med tanke på de ljusa tillväxtutsikterna bedöms penningpolitiken vara väl avvägd.
— Riksbanken kan slappna av i det här läget. I vår prognos går både konjunkturen och inflationen mot balans 2027. Räntan ligger nära neutrala nivåer, vilket är precis där den ska vara i det här läget. Det skulle krävas tydliga överraskningar i den ekonomiska statistiken för att få Riksbanken att byta fot, säger Alexandra Stråberg.
Osäker omvärld skapar risker
I LF:s prognos är det i första hand den inhemska efterfrågan som driver konjunkturen, men riskerna finns i omvärlden.
— Vi förutsätter en någorlunda stabil internationell konjunktur i vår prognos. Samtidigt kan vi konstatera att osäkerheten är förhöjd. En tydlig försämring av den globala konjunkturen – i synnerhet kopplat till USA – är den främsta risken. Vissa, regionala besvikelser kan svensk ekonomi hantera, men en amerikansk recession brukar historiskt sett få bredare påverkan, säger Alexandra Stråberg.
Tabell: Makroekonomiska prognoser 2025–2027
….
Ekonomi
Örebronyheter
Källa: Länsförsäkringar
Anm.
i. Årsgenomsnitt
ii. Förändring i procent av föregående års BNP
iii. procentuell förändring december – december
iiii. värde vid respektive kalenderårs slut