Studie efter studie visar att sociala medier får oss att må sämre och bli dummare.
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen.Borås Tidnings politiska etikett är moderat.
Bild: Jessica Gow/TT
Länge uppmärksammades ett betygsgap mellan könen. Flickor presterade bättre än pojkar, och en förklaring som lyfts fram är högre förväntningar på flickor och att en antipluggkultur får pojkar att inte ta skolan på allvar.
Sedan hände något. På senare tid har skillnaderna minskat, men inte för att killarna har steppat upp utan för att tjejerna har blivit sämre. I slutet av augusti presenterade Skolverket en rapport som visade att flickors skolresultat har sjunkit de senaste åren. Faktum är att könsskillnaden i årskurs nio aldrig har varit så liten som nu.
Annons
Nedgången syns framför allt i matematik, där pojkarna för första gången nu har högre betyg än sina jämnåriga tjejkompisar. Som grupp är försämringen av skolresultaten störst hos flickor med svensk bakgrund.
Annons
Skolverkets rapport pekar på andra studier för att ge en förklaring till utvecklingen; bland annat kan det bero på att flickor trivs allt sämre i skolan, att de upplever mindre studiero och mer skolstress än tidigare. Flickor uppger också att de får mindre stöd och uppmuntran från lärarna, och enligt Skolverket har pojkar bättre tillgång till särskilda stödinsatser.
Det låter som logiska argument som skulle räcka för att förklara den negativa trenden. Ytterligare en tänkbar faktor är dock värd att belysa: Rapporten hänvisar till studier som kopplar ihop flickors sämre välmående till ökad användning av sociala medier på fritiden.
Det där får knappast någon förälder till tonåringar att höja på ögonbrynen – snarare att lägga medelålderspannan i djupa veck.
Vi är många som försöker begränsa, hålla koll och erbjuda hälsosammare alternativ. Men det är svårt! Någonstans gnager en begynnande insikt. Framtiden lär döma 2020-talet hårt: Hur kunde vi ge ungdomarna fri tillgång till beroendeframkallande, konsumtionshetsande och utseendefixerade så kallade sociala medier? Förstod vi inte hur skadligt det var? Ja och nej, blir svaret. Samtidigt som det är svårt att porta sitt barn från sociala sammanhang där ”alla” är, lär oron leda till att mammor och pappor går samman när vi har tillräckligt mycket fakta. Och det är här forskningen kommer in i bilden.
Annons
Det där får knappast någon förälder till tonåringar att höja på ögonbrynen – snarare att lägga medelålderspannan i djupa veck.
Annons
I veckan ringde ytterligare en varningsklocka. Karolinska Institutet har tillsammans med forskare på ett amerikanskt universitet följt över 8 000 barn mellan 9 och 14 år. De kom fram till att barn som hänger mycket på Snapchat, Tiktok och Instagram får gradvis sämre koncentrationsförmåga.
Intressant är att samma samband inte gäller för barn som främst tittar på tv eller spelar datorspel. Det är alltså något med innehållet på de sociala plattformarna som påverkar barnens hjärnor. Orsaken kan vara snabba växlingar och ständiga notiser som pockar på användarens uppmärksamhet, enligt Torkel Klingberg som är professor kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Upptäckterna är ett bevis på två saker: För det första att föräldrar inte oroar sig i onödan, och för det andra att regeringen gör rätt i att utreda åldersgräns för sociala medier.
Ju förr vi hittar en lösning på dilemmat desto bättre. Det vore oansvarigt av vuxenvärlden att offra en generation unga flickor bara för att det verkar svårt.