EU:s utrikesministrar samlas på måndagen i Bryssel för att diskutera Rysslands krig i Ukraina, samtidigt som intensiva fredsförhandlingar pågår i Berlin mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och amerikanska sändebud.

– Det här är verkligen en intensiv diplomatisk vecka, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas vid ankomsten till mötet.

Hon betonade att veckan är avgörande för finansieringen av Ukraina, men varnade samtidigt för att förslaget om ett så kallat reparationslån möter allt större motstånd, inte bara från Belgien.

– Vi har ännu inte kommit i mål, och det blir allt svårare, men vi arbetar på det. Vi har fortfarande några dagar på oss, sade Kallas.

Oenighet om finansieringen
Förslaget innebär att EU ska använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för ett lån på upp till 210 miljarder euro till Ukraina under 2026 och 2027. Men Belgien, där huvuddelen av de frysta tillgångarna förvaras hos det Brysselbaserade värdepappersinstitutet Euroclear, har motsatt sig planen och efterlyst alternativa finansieringslösningar.

Under helgen anslöt sig även Italien, Bulgarien och Malta till Belgiens krav på alternativ, och på söndagen uttryckte även Tjeckiens nye premiärminister Andrej Babiš sitt motstånd mot förslaget.

Trots att ett beslut tekniskt sett kan fattas med kvalificerad majoritet menar Kallas att det vore politiskt svårt att gå vidare utan Belgiens stöd.

– Utan Belgien tror jag att det skulle bli mycket svårt, eftersom de har majoriteten av tillgångarna. Jag tycker att det är viktigt att de är med på tåget, oavsett vad vi gör, sade Kallas.

Starka uppmaningar från ministrarna
Flera utrikesministrar betonade på måndagsmorgonen allvaret i situationen inför torsdagens avgörande EU-toppmöte.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) kallade det för en ”ödesvecka för Europa” och uttryckte irritation över att så många länder fortsätter att sätta sig på tvären.

– Det måste bli ett beslut och det är viktigt att EU också visar den styrka som ett sådant beslut skulle innebära, sade Malmer Stenergard.

Hon tillade att alternativet – gemensam upplåning som kräver enhällighet – inte är realistiskt att nå och fick bifall från sin danske kollega.

– Alla andra förslag kräver enhällighet och vi har några få bromsklossar, sade Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen och fortsatte:

– Det är en ödesvecka för Ukraina, men också för Europa.

Tysklands representant på EU-mötet, statssekreteraren Günther Krichbaum, pekade också på svårigheterna.

– Situationen är allt annat än trivial. Ukraina behöver vårt stöd. Och den som vägrar detta måste också kunna visa alternativ. Jag har i alla fall ännu inte fått något förslag som man skulle kunna säga är en lysande idé. Nej, vi måste också finansiera Ukraina. Modellen som föreslås med reparationslånet är en modell man kan och bör gå på, sade Krichbaum.

Intensiva samtal i Berlin
Parallellt med mötet i Bryssel fortsatte på måndagen de fredsförhandlingar som inleddes i Berlin på söndagen mellan Zelenskyj och USA:s president Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och svärson Jared Kushner.

Samtalen, som på söndagen pågick i över fem timmar, beskrevs av Witkoff som produktiva. Enligt Ukrainas presidentkansli ska förhandlingarna återupptas på måndagsmorgonen för att diskutera ett reviderat fredsförslag.

Enligt nyhetssajten Axios kan Trump-administrationen vara beredd att erbjuda kongressgodkända säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5.

Ukraina öppnar för kompromiss om Nato
Inför förhandlingarna i Berlin sade Zelenskyj till journalister att Ukraina är berett att släppa på sitt krav på Nato-medlemskap i utbyte mot starka säkerhetsgarantier från USA och europeiska länder.

– Från början var Ukrainas önskan att gå med i Nato, det är verkliga säkerhetsgarantier. Vissa partner från USA och Europa stödde inte denna inriktning, sade Zelenskyj enligt Reuters.

Han tillade att bilaterala säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 från USA, europeiska länder samt andra länder som Kanada och Japan kan förhindra en ny rysk invasion.

– Och det är redan en kompromiss från vår sida, sade Zelenskyj.

Det är en tydlig förändring att Ukraina offentligt signalerar en sådan kompromiss i Nato-frågan. Ryssland har länge krävt att Ukraina ska avstå från Natomedlemskap som villkor för fred.

Tidigare EU-medlemskap?
Enligt Financial Times innehåller det senaste utkastet även ett förslag om att Ukraina skulle kunna gå med i EU redan den 1 januari 2027, en tidtabell som beskrivs som extremt ambitiös.

 – Den är ju synnerligen ambitiös och det tror jag att alla förstår men det skulle också skapa ett hopp i den ukrainska befolkningen som de sannerligen behöver, sade Maria Malmer Stenergard som tillade att anslutningen alltjämt måste vara meritbaserad.

Kallas varnade för rysk taktik
EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas betonade på måndagen att målet måste vara en hållbar fred.

– Fredssatsningarna som har gjorts välkomnas naturligtvis i hög grad, men det är också tydligt att vi vill ha en fred som håller, en vapenvila som håller och även en hållbar fred, sade Kallas.

Hon fortsatte:

– För en hållbar fred får det inte finnas någon eftergift till angriparen. Om aggression belönas kommer vi att se mer av det. Vi har sett detta i historien, och det är extremt viktigt.

Toppmöte på torsdag avgör
Frågan om reparationslånet ska avgöras vid EU-toppmötet på torsdag, där de 27 stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel.

Europeiska rådets ordförande António Costa har enligt Kallas sagt att ledarna ”inte kommer att lämna mötet förrän vi får ett resultat”, innan de fattar beslut om finansieringen av Ukraina.

Flera EU-diplomater som Politico talat med beskriver situationen som mycket ansträngd, där ytterligare europeisk oenighet skulle sända en ”förödande signal till Ukraina”.

Bakgrund: från 28 till 20 punkter
Den nuvarande diplomatiska intensiteten har sin grund i att USA i slutet av november presenterade en kontroversiell fredsplan med 28 punkter som utvecklats i samråd med Ryssland. Planen krävde att Ukraina skulle erkänna Krim och stora delar av östra Ukraina som ryska, begränsa sin armé till 600 000 soldater och i grundlagen förbjuda Nato-medlemskap.

Efter kraftig kritik från både Ukraina och europeiska ledare utarbetade europeiska länder därefter ett motförslag där 12 av de 28 punkterna ändrades för att stärka Ukrainas position. Europa krävde bland annat säkerhetsgarantier motsvarande Natos artikel 5 och en större armé på 800 000 soldater.

Vid förhandlingar i Genève enades USA och Ukraina om ett reviderat utkast, först med 19 punkter och nu med 20 punkter, där de mest känsliga frågorna om territorium och Nato-relationer lämnades för presidenterna Trump och Zelenskyj att avgöra vid ett senare tillfälle.