Få tecken på förbättring inom privatekonomin
Stockholms län har under en lång tid varit landets ekonomiska motor. Men 2020-talet har präglats av ekonomisk turbulens. Efter pandemin följde Rysslands invasion av Ukraina, stigande inflation och snabbt höjda räntor som slog hårt mot hushållens ekonomi – särskilt i Stockholms län där bostadspriser och bolån ligger högre än i övriga landet. Utvecklingen speglades i 2023 års undersökning där i stort sett alla områden som rörde den privatekonomiska situationen beskrevs i dystra termer.
Årets resultat visar att någon tydlig återhämtning ännu inte syns.
Många hushåll står fortfarande under press. Vi ser vissa ljuspunkter, som att fler upplever att ekonomin förbättrats de senaste åren och att femårsutsikterna blivit något ljusare. Men helhetsbilden är att invånarnas ekonomiska trygghet fortsatt är sämre än före kriserna, och i vissa fall sämre än 2023, säger Per Bark, analyschef vid Länsstyrelsen Stockholm.
Fler är oroliga för sin ekonomi och arbetslöshet
47 procent av invånarna är nöjda med sin ekonomi – jämfört med 49 procent 2023. Det är också en minskning med tio procentenheter sedan 2021. Nedgången återfinns i princip i alla grupper utom bland äldre (65–85 år).
Dessutom ökar oron för den egna ekonomin. 21 procent oroar sig för sin ekonomi, vilket motsvarar 390 000 länsinvånare. Det är en liten ökning jämfört med 2023 och påtagligt mer än 2021.
Även den höga arbetslösheten har satt sina avtryck.
Andelen som oroar sig för arbetslöshet har ökat från 19 till 25 procent sedan mätningen för två år sedan. Ökningen är kraftigare bland personer som har eftergymnasial utbildning och oron för arbetslöshet bland dem ligger nu på samma nivå som övriga utbildningsgrupper. Det är en skillnad mot tidigare mätningar, säger Per Bark.
27 procent av länsinvånarna saknar ekonomiska marginaler att kunna betala en oväntad utgift i storleksordningen 14 000 kronor, utan att låna eller be om hjälp. Bland unga (18–30 år) och bland personer med utländsk bakgrund är andelarna högre, 41 respektive 38 procent.
Hög men oförändrad upplevelse av otrygghet
Brottsutvecklingen i Stockholms län har länge varit en central samhällsfråga. I ett längre perspektiv har det dödliga våldet ökat. Även om antalet skjutningar har minskat under 2020-talet ligger länet fortsatt över riksgenomsnittet när det gäller anmälda brott.
Trots detta är den upplevda tryggheten i vardagen relativt oförändrad jämfört med 2023 års mätning.
Det är förstås positivt att otryggheten inte fortsätter att öka, men vi ska komma ihåg att den ligger kvar på en hög nivå jämfört med tidigare år. Otryggheten är på många sätt etablerad på högre nivå, Gunhild Graseman, analytiker vid Länsstyrelsen.
21 procent uppger att de ofta eller ibland känner sig otrygga i sitt bostadsområde kvällstid, en nivå som varit stabil i fyra års tid. Åtta procent upplever otrygghet dagtid och sex procent har känt sig otrygga i sin egen bostad.
Otryggheten påverkar även beteenden. 32 procent har avstått från aktiviteter det senaste året av rädsla för att utsättas för brott – en marginell ökning från föregående mätning. Oron för att utsättas för våld har ökat. Den faktiska utsattheten för våld eller hot om våld är däremot oförändrad sedan 2021.
Ökad pessimism om framtiden
Hälften av länets invånare tror att tryggheten i länet kommer att vara sämre om 10–15 år. Det är en fördubbling sedan 2011.
Det är nedslående att så många förväntar sig en försämrad trygghet framöver. Samtidigt är det viktigt att se att den vardagliga tryggheten inte försämrats de senaste åren, och att tilliten människor emellan i många bostadsområden står sig stark, säger Gunhild Graseman.
Fler resultat
Medborgarundersökningen 2025 visar också resultat som att
- 87 procent är nöjda med det liv de lever
- 8 av 10 har rest med flyg senaste året
- 64 procent vill se fler bostäder i länet (minskande trend sedan 2019)
- 55 procent vill se mer vindkraft i länet
- 18 procent upplever sig trångbodda
- 80 procent ser sig som miljömedvetna
- 6 av 10 vill ha högre krav på att leva miljövänligt
- förtroendet för samhällets krisberedskap har ökat sedan 2023
- 43 procent tror att barns och ungas uppväxtvillkor kommer att försämras
- 7 av 10 har använt AI-verktyg senaste året (4 av 10 bland äldre)
- färre än tidigare upplever buller, luftföroreningar och nedskräpning som problem i den offentliga miljön.
Resultatet presenteras i olika delar: en filmad presentation av området ekonomi, en filmad presentation av området trygghet, en Powerpointpresentation och ett PM. Dessutom finns resultatet uppdelat på läns- respektive kommunnivå samt fördelat på kön, ålder samt svensk eller utländsk bakgrund. Allt underlag finns under ”Medborgarundersökningen 2025” på webbsidan ”Medborgarundersökning”: