BRYSSEL När EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte på torsdag står det ekonomiska stödet till Ukraina högst på dagordningen.

I centrum för diskussionerna står de frysta ryska tillgångarna och frågan om huruvida de kan användas som säkerhet för ett lån till Ukraina, en fråga som är svårlöst såväl politiskt som juridiskt.

Medlemsländernas EU-ambassadörer har suttit i intensiva förhandlingar under de senaste veckorna i ett försök att enas om ett gemensamt europeiskt tillvägagångssätt.

Men inför toppmötet är flera centrala frågor fortfarande olösta, vilket talar för långa och tuffa förhandlingar mellan EU-ledarna.

För Ukraina är EU:s beslut av högsta prioritet.

Vi listar de viktigaste hållpunkterna inför torsdagens EU-toppmöte.

1. Varför står de frysta tillgångarna i centrum just nu?

Utan stöd från Europa och övriga allierade hotas Ukraina av en kassakris på våren, med betydande inverkningar på landets ekonomi och förutsättningar att försvara sig.

EU-kommissionen har förbundit sig vid att trygga Ukrainas ekonomiska behov under de två närmaste två åren, med årliga bidrag på cirka 45 miljarder euro.

För att finansiera stödet vill EU använda den ryska centralbankens frysta tillgångar, sammanlagt över 200 miljarder euro.

Idén är att tillgångarna skulle lånas vidare till Ukraina, som endast skulle förpliktas att betala tillbaka pengarna om Ryssland ersätter de skador anfallskriget förorsakat.

Enligt EU-kommissionen är användandet av de ryska tillgångarna det bästa alternativet i ett läge där många medlemsstater kämpar med ekonomiska bekymmer och EU:s ekonomiska rörelseutrymme är begränsat.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar att beslutet måste fattas omgående för att undvika att både Ukraina och EU:s trovärdighet äventyras.

Alla medlemsländer är ändå inte med på noterna.

2. Vilka länder bromsar – och varför?

Trots stöd från flera EU-länder, bland annat Tyskland, spjärnar Belgien emot ett EU-beslut om att utnyttja de frysta tillångarna.

Bakgrunden till oron är att merparten av de frysta tillgångarna ligger i det belgiska finansinstitutet Euroclear, som kan drabbas av ryska repressalier om tillgångarna överförs till Ukraina.

Belgien kräver därför omfattande och obegränsade garantier från övriga medlemsländer för att gardera sig mot eventuella risker om Ryssland kräver tillbaka sina tillgångar.

Även Italien, Malta, Bulgarien och Tjeckien har uttryckt oro och lyft fram alternativ till den föreslagna modellen.

Diskussionen om garantiernas omfattning är en av de avgörande punkterna på toppmötet.

3. Vilka risker innebär förslaget?

Förslaget innebär både juridiska och ekonomiska risker, särskilt för Euroclear och Belgien. Kreditvärderingsinstitutet Fitch varnar för att Euroclears kreditbetyg kan sänkas om lånet genomförs utan tillräckliga garantier.

Det finns också oro för ryska vedergällningsåtgärder, till exempel cyberattacker och ekonomiska sanktioner riktade mot EU-länder.

Frågan är politiskt känslig i Belgien. Enligt den belgiska tidningen Le Soir motsätter sig en majoritet av befolkningen att de frysta ryska tillgångarna används för ett reparationslån.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni varnar för riskerna med att använda frysta ryska tillgångar.

Meloni pekar på möjliga belastningar för medlemsländernas budgetar samt på juridiska utmaningar och kallar frågan ”allt annat än enkel”.

4. Varför är beslutet så brådskande?

Situationen i Ukraina är akut. Utan ny finansiering riskerar staten att stå utan pengar inom några månader, vilket skulle hota både den civila ekonomin och militära kapaciteten.

Rysslands president Vladimir Putin har signalerat att Kreml avser att fortsätta kriget och uppnå sina mål i Ukraina, och att Moskva kommer att driva sina territoriella ambitioner vidare.

Den fortsatta militära pressen från Ryssland ökar behovet av snabbt och målmedvetet stöd från väst.

Samtidigt har USA intensifierat kraven på Europa att ta ett större ekonomiskt ansvar för Ukrainas försvar, vilket skapar ytterligare politisk press på EU:s medlemsländer.

Ett misslyckande att nå enighet skulle kunna undergräva både Ukrainas militära och ekonomiska ställning och EU:s trovärdighet som en enad aktör på den internationella arenan.

Toppmötet blir därmed en avgörande prövning för EU:s handlingskraft och sammanhållning.

5. Vad händer om man inte kommer överens?

Om EU-länderna inte lyckas enas om en lösning riskerar Ukraina att stå utan det nödvändiga stödet, med allvarliga konsekvenser både på kort och lång sikt.

Ukrainas förmåga att försvara sig och upprätthålla grundläggande statliga funktioner skulle försämras avsevärt.

Belgien vill finansiera Ukrainastödet via gemensam upplåning med EU-budgeten som säkerhet.

Ett sådant beslut kräver enhällighet och riskerar därför att blockeras av Ungern som hittills har varit kritiskt till EU:s direkta stöd till Ukraina.

Pressen på att nå en överenskommelse är därför enorm. Källor i Bryssel menar att mötet inte kan avslutas utan någon form av finansieringslösning, även om det innebär förhandlingar in på helgen.

Samtidigt spekuleras det om att ett nytt – och avgörande – toppmöte kan bli nödvändigt i januari om stats- och regeringscheferna inte lyckas enas vid toppmötet.