Det är problemet som är så svårlöst i fredsplanen om Ukraina.
Kalla det Beatles-dilemmat.
Eh, vadå?
Hello!
Goodbye!
Här rammar Ukraina Putins skuggfartyg
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Foto: Ole Berg-Rusten / NTB TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Rysslans president Vladimir Putin.
Foto: AP/TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmÖppna bild i helskärm
Mats Larsson
Ja, det handlar om de där första raderna i Beatles låt ”Hello, goodbye” från 1967:
”You say, ”Yes”, I say, ”No”
You say, ”Stop” and I say, ”Go, go, go”
Det är bara byta ut orden, mot Ryssland och Ukraina. För när Ukraina säger ja, så säger Ryssland nej. När Ukraina säger stopp, så säger Ryssland kör!
Det sammanfattar rätt bra vad som gör fredsekvationen så svår att lösa, även om det nu tycks finnas en växande optimism efter två dagars samtal mellan USA, Europa och Ukraina.
Det är den optimismen som fått oljepriset att sjunka en del, och vapentillverkaren Saabs aktier att tappa i värde. Men vi är förstås inte i mål än, antagligen inte på långa vägar.
Det verkar dock som om Ukraina är på väg att få ungefär de säkerhetsgarantier de anser sig behöva för att våga sluta ett fredsavtal med Ryssland.
Det talas om artikel 5-liknande garantier, det vill säga att både USA och Europa lovar komma till undsättning ifall Ryssland i framtiden skulle bryta mot fredsavtal och förnya sitt krig.
Lite som Natos artikel 5 fast utanför Nato. Detaljerna är inte offentligjorda men det tros handla om trupp från europeiska länder utplacerade i västra Ukraina och amerikansk hjälp på annat sätt, som underrättelser och möjligen flygunderstöd.
Men frågan är förstås om ryssarna sväljer detta
Allt ska ratificeras av amerikansk senat och europeiska parlament. Det har fördelen att ge Ukraina stöd, utan att landet är formellt medlem i Nato.
Men frågan är förstås om ryssarna sväljer detta. Mycket tveksamt. Ryssland har exempelvis gång på gång gjort klart att inga soldater från Nato-länder ska få utplaceras på ukrainsk mark.
När Ryssland och Ukraina förde fredssamtal 2022 så krävde också Ryssland att Ukrainas armé skulle begränsas till runt 100 000 man.
I de förhandlingar som nu förts mellan Ukraina, USA och Ukraina talas om 800 000 man. Kommer Putin att acceptera det?
Som sagt när Ukraina säger ja, så säger Ryssland i regel nej. Och vice versa.
Olöst – även efter de två dagarna av förhandlingar – är frågan om territorium. Zelenskyj har gjort klart att Ukraina inte är villigt att lämna ifrån sig mark och städer i Donetsk-regionen som Ryssland inte har kontrollen över.
Ryssland – senast via vice utrikesminister Sergej Rjabkov – har gjort klart att detta är något Moskva inte kan kompromissa om.
Annons
Det är – i Putins upp och nedvända värld – redan ryskt område som nu ockuperas av Ukraina. Detta eftersom Ryssland annekterat området redan 2022 och hållit ”folkomröstningar” där.
Förslaget från USA uppges gå ut på att det område som Ukraina skulle överge, i stället förvandlas till en demilitariserad och ekonomisk frizon.
Något som kanske Ryssland trots allt kan säga ja till, men allt tyder också på att det fortfarande är ett ukrainskt nej.
Och Vladimir Putin vill egentligen ha mer. I en intervju inför sitt besök i Indien nyligen talade Putin inte bara om Donbas utan även om Novorossija.
Till det som Ryssland kallar Novorossija hör regionen Zaporizjzja och Cherson, även de regioner som Ryssland annekterat men där de bara har kontrollen över cirka 75 procent.
Mer illavarslande är att även hela Ukrainas kust mot Svarta havet – inklusive staden Odessa – hör till det som Putin kallar Novorossija, områden som Ryssland erövrade från Ottomanska riket i slutet av 1700-talet.
Detta är på många sätt en ödesvecka för Europa
Många europeiska ledare har uttryckt optimism efter samtalen i söndags och måndags, men det handlar mycket om att USA hårdare förband sig kring säkerhetsgarantierna.
Nu ska det förslag som förhandlades fram sändas till Moskva. Signalerna därifrån har hittills varit på temat: Ja, men…
Ett ”men” som sedan i praktiken gör en uppgörelse omöjligt. Vi får se.
Detta är på många sätt en ödesvecka för Europa. Den kritiska frågan om hur Europa ska kunna ge Ukraina finansiellt stöd de kommande åren står på agendan vid EU-toppmötet i Bryssel.
Huvudförslaget handlar om att använda frysta ryska tillgångar som garanti för räntefria lån till Ukraina – men någon enighet finns ännu inte.
Ett misslyckande vore riktigt dåliga nyheter både för Europa och för Ukraina. Men goda nyheter för Ryssland.
Som säger stopp, när Ukraina säger, kör, kör, kör.
Ljudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare