Det har gått tio år sedan flyktingkrisen 2015, då över 160 000 människor sökte asyl i Sverige – fler per capita än något annat EU-land. Flera Delmi-rapporter har studerat hur flyktingkrisen och migrationspolitiken har påverkat både individer och samhälle. I denna artikel sammanfattar Joakim Palme, ordförande för Delmi, viktiga forskningsresultat och lärdomar.

Vad har vi publicerat om migration sedan 2015, och varför har dessa rapporter varit viktiga?

Sedan 2015 har vi publicerat många rapporter om migration, och dem flesta har relevans för de frågorna som väcktes under flyktingkrisen. Några rapporter är särskilt viktiga att lyfta fram.

Delmi-rapporten ”Attityder till invandring – en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016” skriven av Jesper Strömbäck och Nora Theorin undersökte svenskarnas attityder till invandring före, under och efter flyktingkrisen för att se hur opinionerna förändrades. Forskningsresultatet gav ett viktigt komplement till de SOM-undersökningar som ofta citeras i media, där frågan om svenskar vill att Sverige tar emot fler eller färre flyktingar ställs och där majoriteten svarar att Sverige bör ta emot färre. I ljuset av att över 160 000 migranter kom under 2015 är det inte förvånande att många ansåg att antalet borde minska.

I Delmis rapport ser man ingen nedgång över tid i majoritetsbefolkningens attityder, utan snarare tvärtom – de fortsätter att vara positiva till olika former av invandring och från olika delar av världen. Däremot blev de som redan var positiva ännu mer positiva, och de som varit negativa blev ännu mer negativa. Gemensamt för båda senare grupper är att de ofta tar till sig information utanför traditionella medier.

Vi har också under många år studerat återvändandefrågan: vad händer med dem som inte får asyl? Det är avgörande för att asylsystemet ska fungera, att de som har skyddsskäl får skydd, och att de som inte har skyddsskäl återvänder till sitt ursprungsland. Våra studier visar att det finns stora utmaningar för att detta ska fungera väl.

På detta tema har vi genomfört ett antal återvändandestudier. Vi har undersökt hur svenska myndigheter agerar, vad som händer med dem som faktiskt återvänder, samt möjligheterna till återintegration och de problem som kan uppstå. Vi har också identifierat förbättringspotential, bland annat behovet av samarbete med utländska beskickningar och stärkta nordiska samarbeten för att göra återvändandet inte bara effektivt utan även humant och säkert. I vår senaste studie om ”Frontex roll i återvändandeoperationer – Perspektiv från Sverige” framkommer deras centrala roll i hanteringen av människor i mycket sårbara situationer. Vi har kunnat belysa flera aspekter som förhoppningsvis kan ge vägledning till beslutsfattare och bidra till förbättringar i olika delar av systemet.

Slutligen, på arbetsmarknaden har vi sett att flyktinginvandrare initialt tar tid att etablera sig, men att etableringen går allt snabbare. Detta visar att integrationspolitiken är mycket viktig och att integration i hög grad sker via arbetsmarknaden. Trots att ett stort antal personer har kommit till Sverige och fått asyl har det inte blivit sämre utan tvärtom har det gått bättre för varje ny kull av flyktingar.

Hur har forskningen om migration förändrats genom de senaste 10 åren?

När det gäller migranters rättigheter har det blivit större uppmärksamhet inom både politik och forskning kring kontrollåtgärder i migrationspolitiken. Exempelvis har skillnader mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, regler för familjeåterförening och arbetskraftsinvandring från tredjeländer fått mer uppmärksamhet.

Den ökade uppmärksamheten inom forskningen är välkommen, eftersom den kan ge en mer realistisk förståelse för hur migration kan skapa mervärde, både för migranterna, mottagarländerna och ursprungsländerna. Det kan också bidra till att minska risker, till exempel genom att ett tidigare friare regelverk för arbetskraftsinvandring har skärpts och därmed skyddat migranter från oseriösa aktörer. Det finns alltså möjlighet att skapa en reglering av migration som fungerar bättre för alla parter.

Vilka lärdomar tar vi med oss för att bättre kunna hantera framtida migrationsutmaningar?

En viktig lärdom är att invandringsströmmarna till Europa är stora, men att migranter väljer olika vägar beroende på regelverk i mottagarländer. Under migrationskrisen 2015 valde irakiska asylsökande ofta Finland framför Sverige, eftersom Finland då var mer generösa i sin asylprövning av irakier.

2015 hade Sverige å andra sidan generösare regler för familjeåterförening och när det gäller behandling av barn vilket verkar ha bidragit till att av de 80 000 ensamkommande barn som kom till EU 2015 så kom så många som 33 000 till Sverige. Det är alltså svårt att avvika mycket från andra europeiska länders regler utan att det påverkar migrationsströmmarna med de  öppna gränser vi har i Europa. Därför är det positivt att EU har försökt reformera systemet, bland annat genom den nya migrations- och asylpakten som syftar till en mer gemensam politik. Med öppna gränser är det angeläget att hantera migrationsfrågan på europeisk nivå.

Vill du testa dina kunskaper om migration och integration i Sverige? Gör vårt quiz och lär dig mer om de frågor vi har studerat sedan 2015.