Efter två dagars intensiva samtal i Berlin uppger européer och amerikaner att man i huvudsak är överens om att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 och en europeiskledd multinationell styrka som ska operera inne i Ukraina.

– Vi har sett de senaste dagarna en stark diplomatisk drivkraft, kanske den kraftigaste sedan krigets start, sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vid en presskonferens tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger Politico.

Men entusiasmen dämpades av att den kanske svåraste frågan av alla – vilka territorier Ukraina eventuellt måste avstå till Ryssland – fortfarande saknar en lösning. Och Ryssland, som inte deltog i Berlinmötet, har ännu inte accepterat någon del av förslagen.

Historiskt stöd från USA
Det som beskrevs som ett genombrott var att USA:s president Donald Trump, genom sina sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner, erbjöd Ukraina säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5. Det är den klausul som säger att ett angrepp mot ett Nato-land ska betraktas som ett angrepp mot alla.

– Det är viktigt att USA överväger garantier som liknar artikel 5. Det finns framsteg där, sade Zelenskyj.

Merz kallade de amerikanska åtagandena för ”anmärkningsvärda” och sade att det var första gången sedan 2022 som en vapenvila ”är tänkbar”.

Men amerikanska tjänstemän varnade också för att erbjudandet inte kommer att ligga på bordet för evigt.

– Dessa garantier kommer inte att finnas på bordet för alltid. De finns där nu om man når en överenskommelse på ett bra sätt, sade en högre amerikansk tjänsteman till journalister, enligt nyhetsbyrån Associated Press.

Multinationell styrka ska operera i Ukraina
I ett gemensamt uttalande efter måndagens möte beskrev europeiska ledare, däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, en sexpunktplan för hur Ukraina ska skyddas.

En central del är en europeisk-ledd multinationell styrka som ska, enligt uttalandet, bestå av bidrag från villiga länder och ha stöd från USA. Styrkan ska hjälpa till att bygga upp Ukrainas väpnade styrkor, säkra landets luftrum och bidra till säkrare farvatten ”inklusive genom att operera inne i Ukraina”.

Parallellt ska USA leda en mekanism för övervakning och verifiering av vapenvilan, som ska ge tidig varning om framtida angrepp och reagera på eventuella brott mot avtalet.

Ledarna åtog sig också att ge fortsatt och betydande stöd till Ukraina för att bygga upp landets försvarsmakt, som i fredstid ska uppgå till 800 000 soldater för att kunna avskräcka och försvara sig mot nya angrepp.

Dessutom lovade de ett rättsligt bindande åtagande att vidta åtgärder för att återställa fred och säkerhet vid ett framtida väpnat angrepp. Dessa åtgärder kan inkludera användning av väpnad styrka, underrättelse- och logistikstöd samt ekonomiska och diplomatiska insatser.

”Olika positioner” om territorier
Men trots framstegen i säkerhetsfrågan medgav både Zelenskyj och Merz att parterna fortfarande har ”olika positioner” när det gäller territorier.

USA har krävt att Ukraina ska dra sig tillbaka från de delar av Donetsk-regionen som landet fortfarande kontrollerar och ge det till Ryssland, enligt amerikanska tjänstemän som talat med nyhetsbyrån Reuters. Ryssland kontrollerar bara omkring 80 procent av regionen.

– Vi har haft tillräckligt mycket dialog om territorium och vi har helt ärligt olika åsikter, sade Zelenskyj vid presskonferensen.

De europeiska ledarna betonade i sitt uttalande att beslut om territorier är för det ukrainska folket att fatta, och först när robusta säkerhetsgarantier verkligen är på plats.

”Vi var tydliga med att ingenting är avtalat förrän allt är avtalat och att alla parter måste arbeta intensivt för en lösning som kan säkerställa ett varaktigt slut på striderna”, stod det i uttalandet.

von der Leyen: Steg för steg mot fred
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade efter sitt möte med Merz att hon såg ”verkliga och konkreta framsteg”.

– Detta är möjligt tack vare samordningen mellan Ukraina, Europa och USA. Så vi kommer att fortsätta arbeta nära med president Zelenskyj och president Trump för att uppnå det vi alla vill ha: en rättvis och varaktig fred som bevarar Ukrainas suveränitet och stärker dess säkerhet, sade von der Leyen.

Hon betonade att arbetet sker steg för steg. Först måste en varaktig vapenvila komma på plats, och för att nå dit måste Ryssland känna ett fortsatt tryck att komma till förhandlingsbordet.

”För detta kommer Europa att fortsätta höja kostnaden för Rysslands krig. Vi har ett nytt sanktionspaket under förberedelse. Och vi har fryst ryska tillgångar i EU på lång sikt”, sade von der Leyen.

Hon lyfte också frågan om att Ukraina ska få gå med i EU.

–En av de starkaste långsiktiga garantierna är också den tydligaste. Det är Ukrainas väg in i Europeiska unionen, sade von der Leyen.

Ryssland: ”På gränsen” till avtal – men håller fast vid krav
Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov sade i en intervju med ABC News på måndagen att Ryssland och Ukraina är ”på gränsen” till en diplomatisk lösning.

– Vi är beredda att nå ett avtal, sade Rjabkov och tillade att han hoppades att en överenskommelse kunde komma på plats ”snarare förr än senare”.

Men han upprepade samtidigt Moskvas långvariga krav på kontroll över Krim och de fyra delvis ockuperade regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – krav som Ukraina konsekvent har avvisat.

– Vi har fem totalt och vi kan inte, i någon form, kompromissa om detta, sade Rjabkov.

Han var också tydlig med att Ryssland inte accepterar någon närvaro av Nato-trupper på ukrainskt territorium, oavsett om de ingår i säkerhetsgarantier eller i en så kallad ”koalition av villiga”.

– Vi kommer definitivt inte vid något tillfälle att gå med på någon närvaro av Nato-trupper på ukrainskt territorium, sade han.

Trump: ”Närmare nu än någonsin”
USA:s president Donald Trump sade efter att ha ringt in till kvällens middag i Berlin att han tror att ett fredsavtal nu är närmare än någonsin.

– Jag tror att vi är närmare nu än vi någonsin har varit, sade Trump till journalister i Vita huset, enligt AP.

Han tillade att han hade haft ”mycket goda och långa samtal” med Zelenskyj och europeiska ledare, och att han också hade haft ”flera samtal” med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Amerikanska tjänstemän sade till journalister att omkring 90 procent av frågorna mellan Ukraina och Ryssland nu var lösta, men erkände att territorium och suveränitet fortfarande måste lösas av parterna själva.

Kristersson: Många svåra frågor återstår
Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som deltog i kvällens möte i Berlin, kallade mötet för ”konstruktivt” och sade att det var bra att Ukraina, USA och Europa ”för första gången på länge” satt ner tillsammans och diskuterade möjligheter och problem i en fredsöverenskommelse, skriver TT/GP.

Men han betonade att många frågor återstår att lösa.

– Inte minst om territorier och om Ryssland överhuvudtaget vill ha fred. Men nu finns ett momentum som är viktigt, och vi kommer fortsätta det intensiva arbetet under de kommande dagarna, sade Kristersson.

Han tillade att frågan om säkerhetsgarantier hade blivit ”tydligare och trovärdigare” under kvällens möte.

– Det är i sig ett viktigt steg mot en hållbar fred, sade Kristersson.

EU-toppmöte hoppas lösa finansieringsfrågan
Parallellt med säkerhetsfrågorna pågår en intensiv dragkamp inom EU om hur unionen ska finansiera Ukrainas behov för 2026 och 2027. Vid ett toppmöte på torsdag ska de 27 stats- och regeringscheferna försöka fatta beslut om ett omfattande så kallat reparationslån. 

Förslaget innebär att EU ska använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för lånet. EU-kommissionen har erbjudit Belgien tre konkreta garantier för att landet ska godkänna användningen av de ryska tillgångarna. Men Belgien, där huvuddelen av de frysta tillgångarna förvaras, har motsatt sig planen och efterlyst alternativa lösningar. Under helgen anslöt sig även Italien, Bulgarien och Malta till Belgiens krav på alternativ.

Tysklands förbundskansler Merz varnade för att om EU misslyckas med att enas kommer unionens ”handlingsförmåga att vara allvarligt skadad i åratal”.