Europas plan för fred i Ukraina betyder bara att konflikten får en ny front.

Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen.Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.

Europeiska ministrar och presidenter, en EU-ordförande, Natos generalsekreterare och två amerikanska affärsmän, samlade runt  en pressad Zelenskyj. Öppna bild i helskärmsläge

Bild: Markus Schreiber

När flera europeiska ledare, bland dem Ulf Kristersson, samlades i Berlin enades de om ett uttalande. Det är tänkt att visa enighet. Om en frysning av konflikten uppnås utlovas europeiska trupper som ska skydda Ukraina på land, i luften och till sjöss. De viktiga europeiska länderna är med, inklusive Sverige. USA ska övervaka och se till att överenskommelser inte bryts.

Men den så kallade koalitionen av villiga är inte tänkt att agera genom att sätta in trupp i dag för att mota bort Ryssland. Den ska komma till först efter någon form av fredsuppgörelse som kan tyckas både nära och osannolik på samma gång.

Annons

Europeiska ledare har gått från att säga att det är oacceptabelt att ge upp ukrainskt territorium till att det är upp till Ukraina att avgöra. I praktiken innebär det att någon form av avtal om frysning av konflikten medför att Ukraina får ge upp territorier, att Ryssland accepterar europeisk trupp längs en sådan ny gräns och att säkerhetsgarantier från Europa och USA ges någon form av trovärdighet. Till det ska européerna få in i en uppgörelse att de ryska tillgångarna i EU ska användas till uppbyggnad av Ukraina. Det är ett mycket svårt pussel att få ihop.

Annons

Det är tydligt att fortsatt europeiskt hopp ställs till president Trump, som i sin tur sätter stor press på Ukraina och president Zelenskyj. Ingen som ser på Zelenskyj kan undgå hur sliten han är och att hans minspel skiljer sig mellan när han träffar sina europeiska vänner och när han träffar de amerikanska representanterna.

Men inte heller Europa är berett att betala det yttersta priset för att komma till Ukrainas undsättning, det är ukrainarna som nu är måltavlor för ryssarna och som står i skyttegravarna.

Emellanåt kan man få uppfattningen att europeiska ledare verkligen har förstått det ryska hotet. Ett sådant tillfälle var förra veckan när Natos generalsekreterare, den tidigare nederländske premiärministern, Mark Rutte, i ett tal vid en säkerhetskonferens i Berlin förklarade: ”Vi måste vara förberedda på ett krig i en skala som våra far- och morföräldrar gjorde.” Rutte underströk att om Ryssland får som Putin vill med Ukraina kommer hans trupper att stå längs Natos gränser, med en avsevärd ökad risk för attack mot oss.

Annons

Om en dylik fredsplan ändå blir verklighet betyder det att en ny front har bildats mellan Europa, Nato och Ryssland. En skarp sådan.

Rutte fortsatte med att i ett sådant scenario kommer vi att längta efter dagarna då det var tillräckligt att lägga 3,5 procent av BNP på militärt försvar. De allierade skulle tvingas gå mycket längre och snabbare med militär produktion och upprustning. Egentligen är det en upprepning av vad underrättelsetjänster har konstaterat, såsom den danska Forsvarets efterretningstjeneste.

Annons

Flera europeiska ledare uttrycker sig på liknande sätt. Men när det gäller att omsätta det till nödvändigt stöd till Ukraina – om man verkligen vill att Ryssland ska besegras – så har det absolut inte motsvarat orden.

Frågan är om de europeiska ledarna själva tror på dokumentet de har tagit fram. Om en dylik fredsplan ändå blir verklighet betyder det att en ny front har bildats mellan Europa, Nato och Ryssland. En skarp sådan. Det är Ruttes scenario fast längs en linje längre bort. Det enda man kan veta med säkerhet är att Ryssland kommer att fortsätta rusta upp och att Europa måste svara med minst lika snabb upprustning. Avskräckning är det enda som fungerar mot Ryssland.

Den som inbillar sig att konflikten och kriget är på behörigt avstånd från Sverige har fel, redan i dag. Den ryska militära närvaron i Östersjön har ökat, inte minst för att skydda transporterna av rysk olja i den ryska skuggflottan. De oljetanker som passerar utanför den skånska kusten har åtminstone emellanåt rysk militär ombord, enligt den svenska marinen (SVT 16/12).

Om årets julklapp blir ett eld upphör väntar ett extremt hett kallt krig. Och vi kommer att leva mitt i det.