Varför skriver deckarförfattare allt oftare om just författare?

Poliser som skriver polisromaner, journalister som skriver deckare med journalister i huvudrollen, läkare som skriver om läkare.

Att man gräver där man står är ett väletablerat koncept inom deckarvärlden. Det senaste tillskottet är deckarförfattare som skriver deckare – om just författare.

Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning.Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Öppna bild i helskärmsläge
Bild: Martin Cederblad
Öppna bild i helskärmsläge
Bild: Kajsa Göransson
Öppna bild i helskärmsläge
Bild: Thron Ullberg

Författare löser brott i förlagsvärlden, fiktion som blir verklighet och deckarmanus värda att mörda för … Den senaste tiden har allt fler svenska deckare – inte minst av etablerade författare – handlat om just författarvärlden. Arne Dahl och Jonas Moström, Christoffer Carlsson, Camilla Grebe, Mårten Sandén, Katarina Bivald, Ulf Kvensler och Håkan Nesser är några exempel på författare som skriver om författare. Och det är inte bara i Sverige det nu skrivs deckare om bokbranschen. Anne Holt och Elly Griffiths är populära internationella exempel. Men vill författarna bara slippa att göra research eller vad är så attraktivt med att skriva om författarvärlden?

Annons

Jag är inget undantag själv. I min dator finns flera manus där författare spelar en viktig roll: försvunna manus, PR-trick och metaberättelser där huvudpersonen kanske skriver deckaren som läsaren har i sin hand. Efter att ha rört mig i den svenska deckarvärlden de senaste decennierna har jag sett både positiva och negativa sidor av bokbranschen och lockats av att skildra det.

Som många andra deckarförfattare umgås jag gärna med andra författare och älskar gemenskapen och generositeten. Samtidigt finns det som i alla sammanhang där pengar är inblandade mindre smickrande sidor av branschen. Lägg till det de senaste årens pågående förändringar med åtstramningar, hybridförlag och ljudbokskontrakt som inte är till författarnas fördel. Kärlek och frustration. Här finns mycket att skriva om.

Är författarna bara bekväma? Nja, jag tror snarare det handlar om fascination och frustration över villkoren som präglar branschen.

Svenska deckare har i allmänhet en stark förankring i verkligheten, men det finns också en metafiktiv lockelse: att skriva om skrivandet. Att laborera med verklighet och fiktion i fiktionens form. Då är det optimala att skriva om en författare som gestaltar sin egen berättelse, den du läser.

På ett sätt är det förvånande att det tagit så lång tid innan det blev vanligt med deckare om författarvärlden, med författare i detektivrollen och oegentligheter i förlagsbranschen i fokus. ”Skriv där du står” har länge varit ett mantra från alla som ger skrivtips och idag har vi fler verksamma deckarförfattare än någonsin i Sverige. Är författarna bara bekväma? Nja, jag tror snarare det handlar om fascination och frustration över villkoren som präglar branschen.

Annons

Blir det bra då? Det blir det. Möjligen beror detta på att det hittills huvudsakligen är etablerade och skickliga författare som gett sig på att skriva författardeckare. De metafiktiva vändningarna i Christoffer Carlssons litterära ”En liten droppe blod” är svårslagna, och så väl Mårten Sandén som Dahl och Moström erbjuder stor underhållning. Den som hittills lyckas allra bäst är nog ändå Ulf Kvensler som håller läsarna på tårna, väldigt obekväma sådana, genom hela ”Låt vågorna göra resten”. Baserat på både vad jag läser och skriver, tror jag att vi lär få se många fler svenska deckare om författare framöver.

4 läsvärda deckare om författareÖppna bild i helskärmsläge