EU:s stöd till investeringar i säkerhet och försvar

I mars 2025 presenterade Europeiska kommissionen ReArm Europe-planen / Readiness 2030. Planen syftar till att hjälpa EU-länderna att investera i sina försvarskapaciteter.

Kommissionen föreslår att EU-länder ska få använda upp till 1,5 procent av sin årliga BNP för försvar utan att riskera sanktioner för alltför stora budgetunderskott.

Dessutom ska EU erbjuda lån på upp till 150 miljarder euro för att göra det möjligt för EU-länder att tillsammans köpa militära produkter. Systemet ska också vara öppet för Ukraina och andra länder som Norge, Schweiz, Island, Liechtenstein samt EU:s kandidatländer.

Kommissionen uppskattar att planen kan omfatta 800 miljarder euro och bidra till att förbättra försvarskapaciteten i medlemsländerna.

Ett efterföljande förslag om försvarsberedskap som lades fram i juni 2025 innehåller åtgärder för att minska administrativa krav och påskynda godkännandet av investeringar i försvarskapacitet och infrastruktur från både medlemsländer och industri.

I en rapport som antogs i december 2025 betonade ledamöterna behovet av att öka investeringarna i försvaret. De efterlyste:

  • bättre stöd till nystartade företag och små och medelstora företag i sektorn

  • gemensamma upphandlingar av försvarsutrustning mellan EU-länder

  • stärkt europeisk försvarsförsörjningskedja

I en separat rapport som antogs i december 2025 som en del av ReArm Europe-planen stödde ledamöterna åtgärder för att möjliggöra mer försvarsrelaterad finansiering inom befintliga EU-program.

Lättare att flytta trupper och utrustning i Europa

En samordnad reaktion på militära nödsituationer kräver ett system som gör det möjligt att snabbt och effektivt flytta trupper och utrustning över kontinenten.
För att uppnå detta uppmanade ledamöterna kommissionen att ta fram en färdplan mot ett ”militärt Schengenområde”, liknande systemet för fri rörlighet av varor och personer inom större delen av Europa.

En parlamentsresolution om militär rörlighet som antogs i december 2025 föreslog att EU inrättar en digital one-stop-shop för att utfärda gränsöverskridande tillstånd för förflyttning av militär utrustning.

Snabbare produktion av vapen

Rysslands krig mot Ukraina har tydliggjort behovet av att EU stärker sin säkerhets- och försvarsstrategi och påskyndar produktionen av vapen.

I juli 2023 röstade parlamentet för att tilldela 500 miljoner euro i finansiering för att hjälpa EU:s industri att öka produktionen av ammunition och missiler för att kunna leverera mer till Ukraina och hjälpa EU-länder att fylla på sina lager – det så kallade lagen om stöd till ammunitionsproduktion (ASAP).

Läs mer om Europaparlamentets stöd till Ukraina

Stöd till EU-länder för att köpa fler militära produkter

I september 2023 stödde ledamöterna den europeiska rättsakten om förstärkning av försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA) för att hjälpa EU-länderna att genomföra gemensamma försvarsinköp av vapensystem, ammunition och sjukvårdsutrustning och därmed fylla de mest akuta och kritiska behoven.

Syftet med akten var att stärka den industriella och tekniska basen för det europeiska försvaret och främja samarbetet kring upphandling. Den följde på ett avtal som nåddes i juni 2023 mellan parlamentet och rådet.

Instrumentet har fått en budget på 300 miljoner euro fram till den 31 december 2025. Gemensamma inköp måste omfatta minst tre EU-länder och är även öppet för Norge, Liechtenstein och Island.

Att öka försvarsindustrins produktionskapacitet

År 2024 lade Europeiska kommissionen fram förslaget till ett europeiskt försvarsindustriprogram (EDIP) för att stärka EU:s säkerhets- och försvarsindustri. Programmet, det första i sitt slag, tilldelar 1,5 miljarder euro för perioden 2025–2027 för att överbrygga gapet mellan kortsiktiga försvarsbehov och långsiktiga strategiska mål inom EU:s budget 2021–2027.

Programmet godkändes av parlamentet i november 2025. Det ska stödja försvarsprojekt som involverar minst tre länder, varav minst två ska vara EU-medlemsländer. Ukraina och andra partnerländer kan också delta.

Lagstiftningen inrättar dessutom ett Ukraina-stödsinstrument (USI) för att modernisera den ukrainska försvarsindustrin och underlätta dess integration med den europeiska försvarsindustrin.

Försvarsinvesteringar efter 2027

Europaparlamentet har erkänt behovet av ett betydande uppsving för försvarsinfrastruktur, kapacitet och beredskap i framtiden.

I sin resolution om EU:s nästa långtidsbudget efter 2027 konstaterade ledamöterna att Europas försvarskapacitet lider av decennier av underinvesteringar. De hänvisade till en kommissionsuppskattning att Europa bör investera ytterligare 500 miljarder euro i försvaret under det kommande decenniet. EU-budgeten kan inte fylla hela gapet, men spelar en viktig roll tillsammans med de nationella budgetarna.

EU:s arbete med att stärka försvaret är inget nytt. Under det senaste decenniet har flera ambitiösa initiativ tagits:

  • Det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) inleddes i december 2017. Det omfattar 26 EU-länder (alla utom Malta) som samarbetar om att planera, utveckla och investera i militära kapaciteter. Länderna driver gemensamma projekt såsom en europeisk sjukvårdskommandoenhet, ett maritimt övervakningssystem, cyberförsvarsinsatser och en gemensam EU-intelligensskola.
  • Europeiska försvarsfonden (EDF) lanserades 2017. Det var första gången EU-budgeten användes för att medfinansiera försvarssamarbete. Ledamöterna beslutade att finansiera instrumentet med 7,9 miljarder euro som en del av långtidsbudgeten 2021–2027.
  • EU har stärkt samarbetet med Nato inom områden som cybersäkerhet, gemensamma övningar och bekämpning av terrorism.
  • Den militära planerings- och ledningskapaciteten (MPCC) inrättades 2017 för att fungera som ledningsstruktur för militära utbildnings- och biståndsinsatser.

Mer om Europas försvar

Stärka Europas försvar: gemensamma vapeninköp
EPRS Briefing: Europeiskt försvarsindustriprogram (maj 2024)

Läs mer om vad EU gör på säkerhetsområdet