Ida, 25, gömmer godispåsar under sängen och Frida, 26, smyger upp och äter på natten.
De är två av många svenskar som kämpar med hetsätning – som ofta sker i det tysta.
– Folk säger att man inte har någon självdisciplin och att det bara är att sluta, säger Ida Franzén.
Frida Andrén fick diagnosen hetsätningsstörning för ett år sedan.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Ida Franzén har länge haft problem med hetsätning.
Foto: MOA KÄLLSTRÖM
Öppna bild i helskärm
För att hantera ätstörningen köper Frida bara hem viss mat.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Ida Franzén.
Foto: MOA KÄLLSTRÖM
Öppna bild i helskärm
Ida Franzén.
Foto: MOA KÄLLSTRÖM
Öppna bild i helskärm
Ida Franzén pratar mycket om sin relation till mat på Tiktok.
Foto: MOA KÄLLSTRÖM
Öppna bild i helskärm
Många får problem med hetsätning redan i tonåren.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Frida Andrén.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Ida Franzén.
Foto: MOA KÄLLSTRÖM
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
Frida och Ida kämpar med hetsätning, en ätstörning som ofta är tabubelagd och missförstådd.
Båda berättar om ett tvångsmässigt ätande som de inte kan kontrollera.
Hetsätningsstörning (BED) är vanligare än anorexi och bulimi, men få känner till den.
Skam, fördomar och brist på vård försvårar hjälpen.
Visa mer
Frida Andrén fick diagnosen hetsätningsstörning (BED) för ett år sedan, i samband med en utredning för borderline.
Men hon har haft problem med maten länge.
– Jag har alltid varit en sån person som ätit mycket och varit sötsugen. Folk har sagt: ”Men ska du äta igen?” eller ”Ska du ta så mycket?”. Det har varit en skam i det, säger hon.
Problemen eskalerade när hon började på ett jobb hon inte trivdes på och hade obekväma arbetstider.
Hon gick upp mycket i vikt på några månader och beskriver hur hennes psykiska och fysiska hälsa försämrades.
Ätandet blev ett sätt att hantera ångest och stress.
När hon mådde som sämst åt hon 5 000–6 000 kalorier per dag och kunde inte tänka på annat än mat. Suget var för starkt och det gick inte att sluta.
– Det blir tvångsmässigt, om jag hade kunnat sluta så hade jag gjort det.
Frida: ”Äter tills jag mår illa”Ida: ”Får ångest i hela kroppen”
Ida Franzén har länge haft problem med hetsätning, även om hon inte fått diagnosen hetsätningsstörning.
Under uppväxten upplevde hon att det fanns många restriktioner kring mat. Hon fick bara äta på vissa tider och det skulle vara nyttigt.
Hon tror att det bidrog till att hon sökte sig till mat som tröst i stället.
Ätandet har alltid varit förknippat med skuld och skam.
– Jag fick en dålig självbild eftersom jag gick upp och ner så mycket i vikt. Jag gömde tomma paket och förpackningar av godis och chips under sängen för att ingen skulle märka. Det gör jag fortfarande när jag hetsäter.
Ida: ”Får ångest i hela kroppen”Forskaren: Få känner till
Hetsätningsstörning (BED), eller binge eating disorder, är vanligare än både anorexi och bulimi och drabbar mellan 3,5-4 procent av befolkningen.
Samtidigt känner få till sjukdomen.
– Hetsätningsstörning är en allvarlig ätstörningsdiagnos. Det leder ofta till att patienten mår väldigt psykiskt dåligt. Jag tänker att alla borde känna till det här, men så är det inte, säger Thomas Parling, forskare vid Karolinska institutet och specialiserad på ätstörningar.
Socialstyrelsen konstaterade 2024 att kunskapsläget kring ätstörningar behöver höjas, och särskilt vad gäller hetsätning.
– Vi behöver höja kunskapsnivån kring det här, hos skolkuratorer, primärvården, socialtjänsten, barnavårds- eller mödravården. Där kan man fånga många personer med ätstörningar, säger Thomas Parling.
Frida Andrén har diagnosen hetsätningsstörning och vill få professionell hjälp.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm”Folk förstår inte”
Efter att ha gått upp mycket i vikt på kort tid slog ätstörningen över och Frida började räkna kalorier i stället. Hon gick ner till sin ursprungliga vikt, men problematiken finns kvar.
Annons
Nu äter hon restriktivt på veckorna och frossar på helgerna.
För att hantera ätstörningen köper hon bara hem det hon ska laga och slänger mat så att hon inte kan äta upp den. Hennes pojkvän gömmer också mycket mat.
Diagnosen har gjort det lättare att söka hjälp, men hon har stått i kö i ett år för att få träffa en psykolog och väntar fortfarande på att få komma till en ätstörningsklinik.
Hon upplever att kunskapen är låg i vården och att det finns många fördomar.
– Jag tror inte folk vet att hetsätning är en ätstörning. Jag känner ingen som pratar om det och det är väl ett tecken på att det är tabubelagt.
Frida: ”Folk förstår inte problemet”Drabbas i ung ålder
Många får problem med hetsätning redan i ung ålder och diagnosen är särskilt vanlig bland kvinnor. Samtidigt söker män inte vård lika ofta och mörkertalet tros vara stort.
Både normal- och överviktiga drabbas.
För att få diagnosen hetsätningsstörning krävs hetsätning minst en gång i veckan under tre månader och att det är förknippat med skamkänslor.
– Man kan inte sluta eller kontrollera hetsätningen när den väl har börjat. Man får skamkänslor och kan känna äckel inför sig själv. Eftersom det är stigmatiserat väntar många länge innan de söker vård, trots att det finns ganska god hjälp att få, säger Thomas Parling.
Delar med sig på Tiktok
Ida upplever också att folk har fördomar.
Hon har nästan 30 000 följare på Tiktok och pratar öppet om sin relation till mat.
Ofta får hon höra att hon saknar disciplin och att ”det bara är att sluta äta”. Hon får mycket hat och hån för sin vikt.
Men många känner också igen sig.
– Många tror att man måste vara överviktig för att ha problem med hetsätning, men personer med alla möjliga kroppar skriver till mig.
Ida: ”Ville göra något bra av hatet”Vill kunna äta normalt
Både Frida och Ida drömmer om att hitta ett normalt förhållningssätt till mat.
För Ida har adhd-medicinen delvis hjälpt.
– Min hjärna brukade alltid tänka på nästa måltid, men de tankarna tystnade. Det har nog hjälpt mig mest.
Frida hoppas få professionell hjälp.
– Jag har nog inte hanterat det på det mest hälsosamma sättet. Det jag önskar mest är att kunna äta normalt, slippa tänka på mat konstant och oroa mig hela tiden. Det tar upp så mycket av mitt liv.
Hetsätningsstörning
Hetsätningstörning är en vanlig form av ätstörning. Sjukdomen kallas även BED, binge eating disorder.
Den som ofta och återkommande äter utan att kunna kontrollera sig kan ha en hetsätningsstörning. Ätstörningen innebär att du kan få i dig stora mängder mat på kort tid. Den som hetsäter kan få attacker då suget efter viss mat blir för stark, ofta handlar det om mat man förbjudit sig själv att äta. Attackerna kallas episoder och inträffar ofta i situationer när man känner sig nedstämd, stressad eller orolig.
Skillnaden från bulimi är att man inte försöker göra sig av med det man ätit.
Sjukdomen är omgärdad av skuld och skam och många vet inte att det går att få behandling. Självkänslan påverkas negativt och den sjuke är ofta missnöjd med sig själv. Ofta försöker man dölja sin hetsätning.
Hälften av de som har hetsätningsstörning får övervikt eller obesitas.
Hjärnan styr hungern men vid hetsätningstörning rubbas det systemet. Många försöker gå ner i vikt genom att låta bli att äta, vilket sänker blodsockervärdet, ger trötthet och humörsvängningar. Det kan öka sockersuget. Energiförbrukningen minskar också. Hetsätningen gör då att kalorierna lagras i stället för att förbrännas.
Det går att få behandling i form av psykoterapi och KBT samt läkemedel som antidepressiva. Övervikt kan även behandlas med läkemedel. Innan behandlingen görs en utredning, ofta på specialistmottagning.
Misstänker du att du har hetsätningsstörning? Sök hjälp via vården och stödgrupper. Den som är sjuk uppmanas undvika dieter och i stället hitta hälsosamma matvanor. Om du är deprimerad, sök hjälp för det först.
De flesta med hetsätningsstörning blir friska.
Källa: 1177
Visa merMår du dåligt?
• Om du misstänker att du har en ätstörning är det bra att berätta om det för någon närstående.
• Det är svårt att hjälpa sig själv, därför är det viktigt att du söker professionell hjälp.
Om du är under 18 år:
Du kan kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du en remiss från vårdcentralen.
Om du är över 18 år:
Du kan kontakta en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården om du arbetar. Du som är upp till 20-25 kan också kontakta en ungdomsmottagning (åldersgränserna varierar).
Allt fler regioner i Sverige har specialiserade ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du en remiss, men på flera kan du söka vård själv.
Här kan du hitta mer information:
www.atstorning.se
www.friskfri.se
www.1177.se
Källa: 1177 / atstorning.se
Visa mer