Jennifer Andersson, Hanna Widerberg, Clara Arvidsson och Liam Johansson går tredje året på restaurangskolan och de har alla ett stort intresse för mat på olika sätt. Här ger de sina bäst tips inför nyårsmiddagen:
– De flesta tänker nog champagne, toast skagen och någon lyxig köttbit när man planerar inför nyårsmaten men jag skulle vilja uppmuntra till att våga testa nya saker och utmana dina tankar, varför inte göra en helt vegetarisk meny till exempel? säger Jennifer Andersson.
Eleverna säger att så länge maten är lagad och serverad med kärlek kan i princip vilken råvara som helst kännas festlig.
– Bara att lägga upp och servera maten på tallrikar istället för att ställa fram kastrullerna på bordet kan bidra till en helt annan känsla, säger Jennifer Andersson.
”Det är kul att få vara kreativ och utmana sig själv i matlagningen”, säger Jennifer Andersson. Hon uppmuntrar även till att vara kreativ med serveringen av maten och att lägga upp på tallrikar istället för att ställa fram maten i grytor och kastruller på bordet. På bilden ser vi mat som restaurangskolans elever lagat.
Foto: Privat
Har ni några specifika tips för att lyckas med middagen?
– Mitt bästa råd är att inte göra något som är för svårt. Skippa det där komplicerade receptet och gör något som du känner dig bekväm med istället, säger Hanna Widerberg.
– Jag skulle bjuda på någon mat som jag själv gillar väldigt mycket, då finns det störst chanser att lyckas, säger Liam Johansson.
Kostnaden för nyårsmenyn kan även lätt skena i väg.
– För att hålla nere på kostnaderna skulle jag vilja tipsa om att kolla aktuella erbjudanden i matbutikerna och utgå från vilka livsmedel du hittar där för att få ihop en god middag, säger Clara Arvidsson.
Det är inte heller bara maten som avgör om du lyckas med bjudningen, den visuella upplevelsen kring bordet är minst lika viktig.
– Med en fin dukning, lite levande ljus, blommor och musik kan man med enkla medel höja stämningen på middagen, säger Jennifer Andersson.
Liam Johanssons bästa tips inför middagen är att laga något som man själv gillar att äta: ”Chanserna att lyckas med maten är större om du själv älskar maten du lagar”, säger Liam. På bilden ser vi en dessert som eleverna på restaurangskolan komponerat ihop.
Foto: Privat
”Det finns egentligen inga regler kring hur en nyårsmåltid ska se ut så våga testa nya smaker och utmana dina tankar kring vad som ska serveras”, säger Jennifer Andersson.
Foto: Privat
Kan ni tipsa om en nyårsmeny som ni tror kan imponera på gästerna?
– Till förrätt tänker jag en rödbetscarpaccio toppad med ruccola, fetaost, balsamico och lite nötter. En billigare och vegetarisk variant av den klassiska carpaccion som görs på oxfilé, säger Jennifer Andersson.
– En bit ryggbiff hade varit riktigt gott till varmrätt. Till den skulle jag servera potatiskroketter, rödvinssås och en fräsch sallad, säger Hanna Widerberg.
Clara Arvidsson tipsar om en dessert som kan förberedas i god tid innan middagen.
– Till efterrätt skulle jag göra en vaniljpannacotta med färska bär där det söta möter det syrliga. Det är även en efterrätt som kan göras i förväg så att man slipper stå i köket hela kvällen. Det tänker jag är viktigt, att om du bjuder rätt människor kommer ni att få en fantastisk kväll oavsett vad ni äter så glöm inte bort att umgås med dina gäster, säger hon.
”Satsa hellre på rätter som du känner dig bekväm med istället för att komplicera till det. En toast skagen är till exempel en populär och enkel rätt som du kan laga om du känner att du saknar fantasi inför kvällen”, säger Hanna Widerberg.
Foto: Privat
Mattias Axelsson, är traditionsexpert och delar med sig av historia kring nyårsfirandet och maten. ”Det är tydligt att vi vill ha något utöver det vanliga på menyn under nyår, det ska kännas lyxigt. Vardagsmat som korvstroganoff går helt bort och vi satsar hellre på hummer eller oxfilé som vi sällan äter annars”, säger han.
Foto: Nicklas Nuland
Men hur har vi egentligen firat nyår genom tiderna? Vimmerby Tidning har pratat med traditionsexperten Mattias Axelsson som menar på att det nyårsfirandet vi har idag är en relativt ny företeelse.
– Det var först på 1950-talet när välståndet och standarden i de svenska hemmen hade höjts som nyårsafton generellt började att firas. Tidigare firades inte nyår som en egen högtid utan nyårshelgen var egentligen bara en förlängning av julhelgen då det fortsatt åts julmat. Idag är nyår däremot en stor mathögtid i sig själv då vi gärna vill ha nyårssupé och dricka champagne, säger Mattias Axelsson.
– Jag brukar säga att vi till julen vill lajva det rustika bondesamhället för att sedan till nyår lajva överklassen med lyx och flärd. I matväg har dessa högtider egentligen blivit varandras motsatser, säger han.