2025 blev året då illusionerna tog slut. Den militära hotbilden mot Europa skärptes ytterligare och Rysslands brutala angreppskrig mot Ukraina gick in i en ny fas där oförutsägbarhet blivit ett strategiskt vapen.
Debattserie: Min önskan
Under vinjetten Min önskan skriver ett antal ledande beslutsfattare om sina tankar inför 2026.
Samtidigt ökade antalet cyberangrepp, sabotage, psykologiska operationer och ekonomiska påtryckningar mot väst. Syftet är glasklart: att pröva vår sammanhållning, underminera tilliten och driva upp kostnaderna för det öppna och robusta samhället.
”Vi befinner oss i förkrigstid – och i förkrigstid avgörs framtiden.”
Sverige är inte i krig. Men vi är inte heller i fred. Vi befinner oss i förkrigstid – och i förkrigstid avgörs framtiden, innan första skottet avlossas. Betydelsen av utfallet i Ukraina – och processen kring en fredsplan – kan inte överskattas. Det är inte bara Ukrainas öde som avgörs, utan hela Europas säkerhetsordning. Det innebär att även det vi gör, här och nu i Sverige, har betydelse. Ryssland bedömer inte bara vår militära förmåga utan också vår uthållighet, vår industriella bas, vår förmåga att fatta beslut som håller över tid och vår vilja att försvara våra värden.
Med vårt inträde i Nato har Sveriges säkerhet blivit en del av en större helhet, och våra åtaganden är en del av ett gemensamt försvar. Det innebär att svensk militär förmåga, svensk industriell kapacitet, och svenskt civilt försvar nu är pusselbitar i en allians. Nato stärker oss. Och vi stärker Nato. Men ett land som inte kan stå emot på hemmaplan kan inte heller bidra till alliansen. Därför blir motståndskraft, uthållighet och robusthet lika mycket Natofrågor som nationella frågor.
”Motståndskraften i företag, industri och infrastruktur är alla väsentliga delar av säkerheten.”
Totalförsvaret är en affärskritisk infrastruktur för Sverige. Totalförsvaret är grunden för Sveriges förmåga att stå starkt när det gäller som mest. Ett löfte mellan staten, medborgarna och näringslivet: att tillsammans bära ansvar när det behövs som mest. Det är här helheten avgör. Det militära försvaret kan stå redo, men om inte det civila försvaret i övrigt håller – om energin stannar, om digitala system släcks eller om logistiken bryter samman – då finns snart inget kvar att försvara.
Motståndskraften i företag, industri och infrastruktur är alla väsentliga delar av säkerheten. Det är själva fundamentet. I Sverige har vi alltid byggt styrka genom bredd, samarbete och uthållighet. Det är en del av vårt DNA. Idag handlar det om att göra samma sak men under de tuffaste förutsättningarna sedan kalla kriget.
”Sveriges säkerhet kräver att investeringar, ägarbeslut och strategier i näringslivet utgår från säkerhetspolitiska realiteter.”
Sverige behöver motståndskraft i hela samhället – från kommuner och regioner till börsbolag, ägare och investerare. Men också kulturbärare. Kulturens roll i samhället, inte minst i händelse av en kris eller ett krig kommer att ha en stor roll för försvarsviljan och motståndskraften. För att svensk säkerhet ska öka i praktiken krävs nästa steg: 2026 måste bli året då näringslivet kliver fram ytterligare.
Under lång tid undvek kapitalmarknaden försvars- och säkerhetssektorn av etiska, politiska eller affärsmässiga skäl. Den tiden är över. Men om Sveriges säkerhet ska stärkas i praktiken krävs nästa steg: Att investeringar, ägarbeslut och strategier i näringslivet utgår från säkerhetspolitiska realiteter.
”Företag som planerar för längre störningar, parallella hotscenarier och snabba omställningar kommer att vara de som står kvar.”
Vår önskan inför 2026 är därför:
1. Att engagemanget för totalförsvaret genomsyrar hela samhället.
Det är nu tankemönstren måste skifta: säkerhet är en förutsättning för överlevnad.
2. Att kriget dimensionerar svensk planering, även i näringslivet och i kulturlivet.
Cyberangrepp, logistikavbrott, energiavbrott och desinformation påverkar redan affärsvillkoren. Företag som planerar för längre störningar, parallella hotscenarier och snabba omställningar kommer att vara de som står kvar – och de som gör Sverige starkare.
3. Att varje människa i Sverige förstår sin roll.
Motståndskraft börjar i hemmet, på arbetsplatsen och i föreningen. En kris eller ett krig drabbar oss alla – och ansvaret delas av alla. Den mentala beredskapen är lika viktig som den materiella.
I september presenterade vi ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 – en gemensam ram för hur Sverige ska rusta mot ett väpnat angrepp mot vårt land eller våra allierade”. Dokumentet ger en gemensam riktning för stat, regioner, kommuner och företag. Det är en plan för att hålla kriget borta. Läs den och omsätt den till den egna verksamheten. Vi vill att det blir en riktning. För dig, för oss och alla som har ett ansvar att bygga motståndskraft.
Motståndskraft som är så stark att den håller kriget borta.
Michael Claesson, överbefälhavare
Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar