Invånare går genom Lacovia Tombstone, Jamaica, efter orkanen Melissa, onsdagen den 29 oktober 2025. Foto: Matias Delacroix/TT

När extrem hetta slog till i Sydsudan började barn att svimma och i Los Angeles slukades stadens fashionabla kvarter av lågor orsakade av en ”väderwhiplash”. Klimatkrisen har redan pressat miljontals människor till gränsen för sin anpassningsförmåga, konstaterar forskarnätverket World Weather Attribution i en summering av extremhändelserna 2025.
– Vi befinner oss nu i en ny era av farligt extremväder, säger Theodore Keeping, forskare vid Imperial College, London.

Efter att ett dussintal barn kollapsade av värmeslag i Sydsudans huvudstad Juba i februari tog myndigheterna det drastiska beslutet att stänga skolorna. Befolkningen råddes att hålla sig inomhus och att få i sig tillräckligt med vätska. Samtidigt fann forskarna i World weather attribution (WWA) att råden var svår att följa. Merparten av befolkningen lever i skjul med plåttak. De saknar luftkonditionering, elektricitet och tillgång till rent vatten. Endast en procent av huvudstaden Juba är täckt av trädkronor som kan skänka svalka. Samtidigt arbetar nästan alla kvinnor utomhus i den informella sektorn.

– Detta gäller även globalt, där kvinnor drabbas ojämlikt av extrem hetta. Ansvaret för omvårdnad innebär att kvinnor har mindre möjlighet att kunna ta pauser från fysiska arbetsuppgifter eller undkomma extrem hetta, säger Theodore Keeping.

Fler dagar med extremhetta

Värmeböljan i Sydsudan hör till de 22 extrema händelser som WWA analyserat i år i syfte att förstå kopplingen till klimatkrisen. Utan den globala uppvärmningen hade värmeböljan varit upp till fyra grader svalare. Tidigare var sannolikheten för en sådan värmebölja i genomsnitt en gång på 1 600 år. Nu sker den ungefär vartannat år. Om alla länder uppfyller sina nuvarande klimatlöften (och uppvärmningen stannar vid 2,6 grader) kan befolkningen i Sydsudan vänta sig en sådan händelse varje år. Sydsudan är inte unikt. Antalet dagar med extrem hetta ökar i hela världen, konstaterar WWA.

– Sedan 2015 har den globala medeltemperaturen ökat med cirka 0,3 grader. Denna till synes lilla ökningen har redan gjort extrem värme betydligt vanligare, vilket har lett till i genomsnitt elva extra varma dagar per år, och förväntas öka dramatiskt med den framtida uppvärmningen, säger Theodore Keeping.

Juba, Sydsudans huvudstad. Landets regering stängde alla skolor i två veckor i samband med en värmebölja i februari. Samma sak skedde under 2023. Foto: Gregorio Borgia/TT

Väderwiplash i LA

Extrem hetta är också den dödligaste av klimatextremerna. Enbart de värmeböljor som slog mot flera Europeiska länder i somras uppskattas ha bidragit till att 24 400 människor förlorade livet, enligt en studie som WWA lyfter i sin årsrapport. Men om värmeböljor är den dödligaste klimatextremen, så är orkaner och bränder desto mer förödande för infrastruktur. Också sådana präglade 2025.

I början av året började det brinna i bergen runt Los Angeles och eldslågorna började snart slicka på fasaderna i de fashionabla områdena Pacific palisades, Malibu och Altadena. Södra Kalifornien hade då gått från fjolårets extrema skyfall – som gett bergens växtlighet extra bränsle – till en ovanligt lång torrperiod. Den stora mängden torr växtligheten fick bränderna att utvecklas i en explosiv hastighet, samtidigt som de piskades på av de återkommande Santa Ana-vindarna som drar ner över bergen mot Los Angeles på vintrarna. Forskare beskrev det som en ”väderwiplash”, förstärkt av klimatförändringarna. Enligt WWA:s efterföljande analys ökade också sannolikheten för det extrema brandvädret med 35 procent på grund av klimatförändringarna.

”Bränderna har kopplats till cirka 400 dödsfall, 30 miljarder dollar i försäkringsskador – de största försäkringsskadorna från skogsbränder som någonsin registrerats, och sannolikt mycket högre oförsäkrade skador”, skriver forskarna i rapporten.

Brandmän arbetar från ett däck medan Palisades-branden ödelägger en fastighet vid stranden i Malibu, Kalifornien, den 8 januari 2025. Foto: TT/AP/Etienne Laurent.

Fler kategori-5 orkaner

Den 28 oktober drog kategori 5 orkanen Melissa in över Jamaica, den starkaste på skalan. Myndigheterna hade då haft ett par dagar på sig att förbereda landet inför ovädret. Men Theodore Keeping vid WWA konstaterar att även en hög nivå av förberedelse inte kan förhindra extrema förluster och skador när en orkan av den magnituden drabbar.

– Anpassning ensamt räcker alltså inte. Snabba utsläppsminskningar är nödvändiga för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna.

Enligt en studie från WWA har en orkan av samma magnitud som Melissa blivit fem gånger vanligare och deras högsta vindhastigheter sju procent starkare, på grund av att vi ökat den globala genomsnittstemperaturen med 1,3 grader. Sju procent kan låta lite. Men även små ökningar i vindhastighet kan leda till betydligt större skador, enligt WWA. Liknande resultat fick också Climameter, ett annat forskarnätverk som undersöker kopplingen mellan extremväder och klimatförändringarna. När Syre intervjuade Gabriele Messori som är professor i meteorologi vid Uppsala universitet konstaterade han att vi kan vänta oss fler orkaner i de högsta kategorierna framöver, medan det ännu är oklart hur klimatkrisen kommer att påverka den totala mängden.

– De senaste simuleringarna kring framtidens klimat pekar på att de allra kraftigaste blir fler. Men när det kommer till om alla kategorier sammanlagt ökar eller minskar råder det stor osäkerhet.

En överlevande bär på räddade gasflaskor i ett område som drabbats av en plötslig översvämning i Aceh Tamiang på ön Sumatra i Indonesien, torsdagen den 4 december 2025. Foto: Binsar Bakkara/TT

Vilar på ojämlik grund

I slutet av året drabbades delar av Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Thailand av stormarna Ditwah och Senya. Här var det mängden regn, snarare än vindhastigheten som orsakade den största förödelsen. När översvämningarna dragit sig tillbaka syntes krossade bilar och djurkadaver längs vägkanterna, som om de hade fallit från himlen. Runt en miljon människor påverkades och över tusen personer dog. Högre temperaturer vid vattenytan innebär större avdunstning samtidigt som en varmare atmosfär kan hålla mer vatten, vilket laddar stormarna med mer energi. Utan den globala uppvärmningen skulle havsytan i området ha varit ungefär en grad kallare, enligt WWA:s analys. Men forskarna kunde inte kvantifiera exakt hur mycket starkare klimatförändringarna gjorde cyklonerna på grund av begränsningar i data. Det, säger Theodore Keeping, understryker den ojämlika grund som klimatvetenskapen vilar på.

– Det innebär att många länder inte kan kvantifiera hur klimatförändringarna påverkar extrem nederbörd och hur de sannolikt kommer att förändras i framtiden, vilket är av avgörande betydelse för anpassningsåtgärder, beredskap och klimatfinansiering.