Det här är bilden jag får av Vilma Andersson:

￭￭￭ Ett maniskt sexuellt intresse för barn och döden som pekas ut som drivkraften bakom hans brott.

￭￭￭ Glättig och obekymrad attityd när han konfronteras med allvarliga anklagelser.

￭￭￭ Svårbedömd i valet mellan fängelse och sluten psykvård.

Men också: Social och driven i att fixa olika jobb. Intresserad av att meka med bilar, fiska och spela paintball.

Södertälje tingsrätt, tisdag efter lunch: Vilma Andersson dyker upp på en stor skärm i rättssalen.

Han sitter med armarna i kors, tillbakalutad och ger inte uttryck för några känslor när åklagaren läser anklagelserna om mord och grovt gravfridsbrott mot honom.

Hans försvarare meddelar att Andersson nekar till mord men erkänner grovt gravfridsbrott. Dörrarna stängs. 

Vilma Andersson har flera gånger bytt namn. Han hette tidigare Robin men hans senast registrerade namn är Vilma Andersson. Det finns inga uppgifter om att han tagit ytterligare steg mot att byta kön, juridiskt är han fortfarande en man.

I hans bakgrund finns berättelsen om en uppväxt på Ekerö utanför Stockholm i något han själv beskriver som en trygg kärnfamilj.

Andersson klarar grundskolan helt okej. Han behöver lite extra stöd i några ämnen men kan fortsätta på tekniskt program på gymnasiet. Där introduceras han för en ny värld: Den dolda delen av internet som kallas darknet.

När han är 15 år gammal börjar han ladda ned barnporr där. Hans dator fylls av pornografi med flickor i åldrar från tre år och uppåt.

Det blir maniskt för Vilma Andersson.

Övervakningsbild på Vilma Andersson innan kidnappningsförsöket.

Han tar studenten samtidigt som han jobbar extra i olika matbutiker för att ha råd med körkort och bil. Han köper snabbt en, byter till en annan och den tredje blir en begagnad polisbil. Han lyckas starta blåljusen på den och leker med den men får en rejäl skopa ovett när en polis en dag ser vad han gör.

Vilma Andersson drömmer om att bli pilot men misslyckas i ett av testerna och han får tillfälligt tänka om. Hans plan b är att bli polis. Han träffar många poliser på macken där han fått jobb efter gymnasiet och uppger att de säger till honom att söka sig till polisyrket.

När Vilma Andersson fyller 19 år finns inget yttre som talar för att han ska bli kriminell.

Barnporrmissbruket döljer han i sin dator.

Men han är på väg att avslöjas.

En amerikansk organisation som jagar pedofiler har fått upp ögonen för honom. Han förstår att han är på väg att avslöjas och börjar radera sina olagliga gömmor.

Efter en tid tror han att det är lugnt och att han inte kommer åka dit – och hämtar hem barnporren igen till datorn.

Hans liv handlar en del om paintball och sportfiske men mest om att meka med bilar. Han har bytt polisbilen mot en lite säregen Saab. Han känner sig inte ensam utan umgås mycket med familj, vänner och arbetskamrater.

Samtidigt drabbas familjen av ett trauma – och han upplever att de inte får hjälp. I maj 2019 drabbas de av ett bakslag i domstol där det slås fast att de måste lämna villan som de hyrt på Ekerö efter en tvist med husägaren.

Vilma Andersson, som vid den här tiden heter Robin Säbb Hjerth, blir arg på samhället och när juni färgar Ekerö grönt kör han planlöst runt i timmar på ön. I handskfacket har han en mask som han köpt på Buttericks, silvertejp och buntband.

Några hundra meter från macken där han jobbar stannar han till vid en liten tjej och hennes syster.

Han drar in tioåringen i sin bil där han fällt ned sätet.

Hon är kvicktänkt och ser att det går att öppna en dörr – och lyckas fly.

En mask av samma typ som Vilma Andersson använde vid kidnappningsförsöket.

Foto: Polisen

Polisen har redan Vilma Andersson på sin radar men inte ingripit mot honom efter barnporrlarmen.

Ett mer resolut ingripande där hade räddat flickan undan överfallet.

Nu grips han till slut efter kidnappningsförsöket och skickas efter rättegången på en stor rättspsykiatrisk undersökning.

I tre veckor undersöks han på den rättspsykiatriska undersökningsenheten Helix i Huddinge.

Bilden av honom är splittrad.

Han ger själv ett ”glättigt” intryck och utredarna stör sig på att hans svar på deras frågor verkar anpassade till situationen och att han inte tar den på allvar.

– Jag kommer snart ut eftersom jag är så ung.

– Om tio år är mitt brottsregister gallrat och då ska jag bli pilot.

Brottsanklagelserna tar han med ro. Inte heller det faktum att hans googlande på hur man våldtar och drogar kvinnor – samt inköpen av mask, tejp och buntband – kopplas till att han hade onda avsikter verkar bekomma honom.

– Det var ett misstag, säger han om brottet.

Barnporren och foton på kvinnliga könsorgan vid obduktioner viftar han också bort men på en punkt tar han avstånd.

– Bilderna på döingarna var osmakliga, säger han.

I undersökningen noteras också att hans ”perspektiv är egocentriskt och han påtalar vid flera tillfällen att aktuell process är ’svinjobbig’ för honom”.

Brottsofferperspektivet tycks Andersson sakna.

Han får diagnosen pedofili. Hur konstigt det än kan låta är det i lagens mening inte en allvarlig psykisk störning. Därför kan han inte dömas till sluten psykvård på grund av den diagnosen.

”Den bakomliggande drivkraften till gärningarna tycks vara hans sexuella intresse för barn och död”, står det i den rättspsykiatriska undersökningen från 2019.

Annons

Men resultatet är inte givet.

Han är uppenbart svårbedömd.

En del av det som framkommer talar för en allvarlig psykisk störning.

I den rättspsykiatriska undersökningen sammanfattas det så här:

”Det som talar mot en i lagens mening allvarlig psykisk störning är att NN inte uppvisat tecken på att lida av svårare nedsatt tankemässig förmåga eller en psykotiskt förvrängd verklighetsuppfattning. Vidare har NN både före och efter gärningarna uppvisat en god psykosocial funktionsnivå.”

”Det som möjligtvis skulle kunna tala för en allvarlig psykisk störning är NN:s upprepade gränsöverskridande beteende och risktagande. Sammantaget bedöms de omständigheter som talar emot en i lagens mening allvarlig psykisk störning väga klart tyngst.”

Jag noterar särskilt att formuleringen ”i lagens mening” återkommer gång på gång i slutsatserna.

I lagen ställs höga krav – och det gör att alltför många psykiskt störda döms till fängelse.

Så blir fallet för Rönningemannen. Han får drygt två års fängelse och som jag konstaterade i måndagens krönika släpptes han senare ut trots att Kriminalvården i en farlighetsbedömning slog fast att återfallsrisken i sexualbrottslighet var hög.

Efter att han släppts från fängelset utbildar han sig till lastbilschaufför och får jobb på flera olika transportfirmor.

Hans familj splittras och tvingas lämna Ekerö efter att de fått lämna sitt hus efter det svek som han upplevt från samhället. Hans pappa går bort och Ekerömannens skulder växer.

Under den här tiden byter han namn, får skyddad identitet och hoppar runt bland jobb. På sociala medier är han aktiv med flera konton men inom honom väcks något som gör att han till slut grips efter styckmordet i Rönninge.

På en skärm i Södertälje tingsrätt återkommer han efter en kort häktningsförhandling. Häktningsdomaren meddelar att han ska häktas och eftersom han erkänt grovt gravfridsbrott skickas han direkt på en stor rättspsykiatrisk undersökning.

Återigen ska svar ges på om han ska dömas till fängelse eller sluten psykvård.

Måtte det bli det senare.