En rad nya lagar träder i kraft till årsskiftet. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Den första januari 2026 träder en mängd nya lagar i kraft. Här sammanfattar vi ett urval av dem. Några av dem kommer att synas i plånboken, inte minst för kollektivtrafik-pendlare.
Ökat jobbskatteavdrag
Från årsskiftet börjar ytterligare ett jobbskatteavdrag att gälla. Regeringen har avsatt 17,36 miljarder för denna skattesänkning och meddelar att en person med en genomsnittslön kommer att få en skattesänkning på cirka 400 kronor/månad.
Pensionärer över 66 kommer också få sänkt skatt, som ska motsvara den sänkning som görs för de som arbetar. För en genomsnittspensionär kommer det innebära cirka 150 kronor mindre i skatt per månad.
Sänkt energiskatt
Skatten på el sänks från den 1 januari, från 43,9 öre/kilowattimma till 36 öre. För ett icke-eluppvärmt hus innebär detta att elkostnaden kommer minska med cirka 1 000 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.
Återvandringsbidraget höjs kraftigt
Som regeringen tidigare aviserat så kommer återvandringsbidraget för den som väljer att frivilligt återvända till sitt ursprungliga hemland (eller ett annat land) att höjas kraftigt från den 1 januari. Från tidigare 10 000 kronor till 350 000 kronor per vuxen och från 5 000 till 25 000 per barn, och med ett maxtak på 600 000 per hushåll.
Ny elbilspremie
Den nya elbilspremien var först tänkt att införas vid årsskiftet. Men efter förseningar på grund av att utformningen inte godkändes av EU, kommer nu en omarbetad variant att införas den 18 mars. Det innebär att en bonus på 46 800 kronor betalas ut till hushåll som tjänar upp till 80 procent av medelinkomsten, och ett extra starttillägg på 18 000 kronor betalas till hushåll som tjänar upp till 50 procent av medelinkomsten. Mer detaljer om vilka krav som måste uppföljas finns på Naturvårdsverkets hemsida.
Virtuella elstängsel tillåts
Så kallade virtuella stängel kommer att bli tillåtna från den 1 januari. De är osynliga gränser som kan ritas upp digitalt. Djuren får ett halsband som varnar med en ljudsignal när en gräns närmar sig. Om djuret fortsätter mot gränsen ger halsbandet en elektrisk stöt. Användande av virtuella stängel har kritiserats från flera håll, bland annat från forskare som menar att det finns stora risker för djurvälfärden. Detta då studier visat att det tar olika lång tid för djur att lära sig förknippa en varnande ljudsignal med elstöten som halsbandet ger. Ändringen i djurskyddsförordnigen kommer att gälla nötkreatur och får.
Civilplikten utökas och breddas
Civilplikten, den civila motsvarigheten till värnplikten, kommer att breddas. Det betyder dels att ungdomar från och med jnuari 2026 kan kallas till mönstring och skrivas in för lång grundutbildning med civilplikt. Dessutom kommer civilplikten få genomgöras inom fler verksamhetsområden, såsom hälso- och sjukvård, bevakningsverksamhet, cybersäkerhet samt drift, underhåll och reparationer inom elektronisk kommunikation.
Krav på fastighetsnära insamling
Flera ändringar har eller ska införas i avfallsförordningen, med målet att uppfylla EU:s krav på materialåtervinning. Från den 1 januari måste kommunerna samla in utsorterat förpackningsavfall av papper, plast, glas- och metallförpackningar på torg och i parker. De ska också samla in plastförpackningar på andra populära platser.
Skärpta krav på villkorlig frigivning
Idag måste två tredjedelar av ett fängelsestraff avtjänas innan man kan bli villkorligt frigiven. Med lagändringen som införs den första januari kommer den tiden att höjas, till tre fjärdedelar. Höjningen gäller för de längsta straffen. För fängelsestraff på under sex år kommer införandet att genomföras längre fram.
Förbudet mot uranbrytning tas bort
Det blir åter tillåtet att bryta uran i Sverige från den 1 januari. Det innebär att uran blir ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. När det gäller verksamheter där små mängder uran hanteras kommer det inte längre behövas en så kallad tillåtlighetsprövning från regeringen. Dessutom kommer det så kallade kommunala vetot inte längre att gälla dessa verksamheter, det vill säga kommunerna kan inte stoppa en mindre utvinning med hjälp av sitt veto. Däremot kommer vetot mot större uranbrytning finnas kvar. Åtminstone ett tag. I somras föreslog regeringen en promemoria som innebär att uranbrytning inte längre ska kallas för kärnteknisk anläggning, utan för kärnteknisk verksamhet. Det skulle göra att reglerna för kommunalt veto vid uranbrytning inte gäller längre överhuvudtaget. När denna ändring ska vara klubbad är dock oklart.
Höjd gräns för reseavdrag
Gränsen för reseavdraget höjs från den första januari. Det innebär att jobbpendlare måste redovisa att utläggen för jobbresor överskrider 15000 per år, jämfört med nuvarande belopp på 11 000 kronor. Det innebär bland annat att pendlare med månadskort i kollektivtrafiken i bland annat Region Stockholm och Region Skåne förlorar möjligheten till skatteavdrag, vilket bland annat SVT rapporterat om.
Skattefrihet för laddstolpar på jobbet blir permanent
Sedan den 1 juli 2023 gäller en tillfällig skattefrihet för laddning av personbil, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel på arbetsplatser, detta för att främja arbetsresor med laddbara fordon. Till årsskiftet blir denna skattefrihet permanent.
Nedsatt skatt på jordbruksdiesel
Den tillfälliga nedsättningen av skatt för jordbruksdiesel förlängs och kommer att gälla även under 2026. Syftet är att stärka Sveriges försörjningsberedskap, skriver regeringen.
Billigare tandvård för äldre
Den första januari införs ett nytt statligt stöd, tio tandvård, som innebär att alla som fyllt 67 år bara behöver betala för 10 procent av priset på utvalda behandlingar. Det kan handla om lagning av hål, behandling av tandlossning och implantat i framtänder.
Kritiserad funkisskatt tas bort
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som personer med lön. Men till årsskiftet ändras detta, så att skatten hamnar på samma nivå som för löntagare, det vill säga: den så kallade ”funkisskatten” tas bort. I genomsnitt sänks skatten med 1800 kronor per år för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, enligt regeringens beräkningar.
MSB byter namn
Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, byter namn till Myndigheten för civilt försvar från den 1 januari.
Myndighet avvecklas
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) avvecklas vid årsskiftet. Verksamheten kommer istället att överföras till Arbetsmiljöverket. Sammanslagningen är en del i regeringens satsning på att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.
Fler lagändringar finns att läsa om på regeringens hemsida.