I dag, fredag den 9 januari, har regeringen tagit emot betänkandet Utökade möjligheter för Kriminalvården att använda biometri med mera. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att se över de rättsliga förutsättningarna för en utökad användning av biometri i Kriminalvårdens verksamhet. Syftet med översynen har varit att säkerställa att Kriminalvården har tillgång till lämpliga och flexibla biometriska verktyg för att effektivisera och öka säkerheten.
Kriminalvården har under de senaste åren utökat verksamheten. Med anledning av kommande och pågående lagstiftningsreformer på framför allt straffrättens område räknar Kriminalvården med att verksamheten behöver växa ytterligare.
Utredningen föreslår att Kriminalvårdens möjligheter att använda biometri i verksamheten utökas. Utredningen föreslår att
- även häktade och personer som avtjänar ett annat straff än fängelse inom Kriminalvården ska få fotograferas,
- Kriminalvården ska få ta fingeravtryck och röstprov av intagna i häkte och anstalt samt personer som avtjänar andra straff än fängelse inom Kriminalvården,
- de biometriska underlagen ska få användas för biometrisk autentisering eller annan identifiering.
Förslagen innebär bland annat att Kriminalvården kan använda ansiktsigenkänning, avläsning av fingeravtryck och liknande för säkrare närvarokontroll eller förflyttningar av intagna.
Polisen har sedan tidigare fått utökade möjligheter att ta upp biometriska underlag men ska nu enligt utredningens förslag även kunna kroppsvisitera personer som ska lämna biometriska underlag, för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.