Publicerad 2026-01-09 07.21
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Trump har förändrat läget – det gamla USA finns inte längre. Foto: Evan Vucci/AP
Med Donald Trumps hot mot Danmark har USA gått från Europas vän till något annat.
Samtidigt är vår ekonomi helt beroende av USA:s techjättar och finansbolag.
Det är inte längre hållbart.
Tillhör du de som känner dig lite deprimerad när du tar del av nyheter om världsläget?
Lugn – det är fullt normalt.
Enligt den schweiziske psykiatrikern Elisabeth Kübler-Ross klassiska modell för hur människor reagerar på en stor förlust följer sorgen fem faser: förnekelse, ilska, köpslående, depression och acceptans.
Ungefär så har det också sett ut bland många europeiska politiker det senaste året. Det gamla USA finns inte längre och det har tagit tid för detta att sjunka in.
Nu verkar acceptansen vara här. De senaste dagarna har tonläget höjts mot USA, bland annat i ett gemensamt uttalande om Grönland av Europas främsta ledare.
USA har med sin intervention i Venezuela och eskalerande hot mot Danmark inte bara kört den gamla världsordningen genom dokumentförstöraren. Landet utgör nu ett konkret hot mot ett av Sveriges grannländer.
Som kollegan Johan Mathias Sommarström skriver är det inte längre frågan om utan när USA tar över Grönland. Det går inte att utesluta militär aggression, enligt officiella uttalanden från Vita huset.
Är en nation som är beredd att ta över europeiska länders territorier med våld eller hot om våld att betrakta som en pålitlig kompis? Det är väldigt svårt att svara ett ärligt ja på den frågan.
Och om det inte går att lita på USA förändrar det allt.
expand-left
helskärm
Google – en av de amerikanska it-jättarna. Foto: Gene J. Puskar / AP
Utgångsläget är problematiskt. Europas beroende av USA är nämligen enormt.
Det gäller inte bara försvaret där USA:s stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland är avgörande.
Det handlar framförallt om ekonomin.
USA är Europas viktigaste handelspartner, en relation som redan satts under press med Donald Trumps tullar. Men det är bara början.
Enligt en analys av det schweiziska företaget Proton tidigare i år är 74 procent av Europas börsnoterade företag beroende av amerikanska techjättar för kritisk it-infrastruktur. I de nordiska länderna inklusive Sverige är siffran över 90 procent.
90 procent är också hur stor andel av all europeisk data som lagras hos amerikanska molntjänster som Google, Microsoft och Amazon.
Marknaden för sociala medier kontrolleras nästan helt av amerikanska bolag; Facebook, Instagram, Youtube, Snapchat.
De mest använda AI-tjänsterna som ChatGPT kommer också från USA.
Våra mobiltelefoner drivs med operativsystem från antingen Google eller Apple.
En stor del av våra pensioner är investerade i amerikanska tillgångar.
De amerikanska kortföretagen Visa och Mastercard har över 90 procent av betalningsvolymen i Europa.
expand-left
helskärm
Erik Thedéen, Sveriges riksbankschef. Foto: Malin Lövkvist
Riksbankschefen Erik Thedéen varnade i en intervju för att det senare är ett beroende som innebär risker och att det vore bra med europeiska eller svenska alternativ.
Den amerikanska dollarn är den helt dominerande valutan i världsekonomin och på finansmarknaden. Utan tillgång till dollar i kristider skulle svenska banker snabbt få problem.
Tidigare har den amerikanska centralbanken Federal Reserve hjälpt till men det är ingen självklarhet nästa gång.
Vi har bokstavligen lagt en stor del av våra liv i USA:s händer.
Det framstår plötsligt som riskabelt. Och gör Europa svagt och sårbart.
Trumps makt är inte evig och det kan svänga fort i amerikansk politik. Men det är inget som går att ta ut i förskott.
Det har redan tagits steg i EU för att minska USA-beroendet, inte minst inom it-infrastruktur. Att gå till Kina är förstås uteslutet.
Men att bygga upp något som ens liknar digital självständighet kommer att ta lång tid.
De amerikanska bolagens produkter är ju också populära av en anledning – de är bättre än alternativen.
Det är inte bara att kapa banden. USA:s dominans är också en spegling av Europas misslyckande när det gäller att få fram egna it-bolag.
expand-left
helskärm
Nvidias vd Jensen Huang vid ett möte i Washington oktober förra året. Foto: Manuel Balce Ceneta / AP
USA sitter på den starkaste handen men Europa har också ett och annat kort i rockärmen.
USA:s ekonomi bygger på att landet kan låna pengar och Europa är stora köpare av amerikanska statspapper.
Och det holländska bolaget ASML har världsmonopol på utrustning för tillverkning av mikrochip. Om exporten till USA skulle stoppas skulle Nvidia inte kunna leverera sina chip, AI-boomen tvärstanna och dra med sig både börsen och USA:s ekonomi.
ASML beskrivs som Europas “hemliga vapen” i en artikel i Guardian av Johnny Ryan, en irländsk it-expert på organisationen Enforce som vill minska techjättarnas makt.
Att utlösa detta vapen skulle dock slå hårt även mot Europa.
Att ens prata i termer av farligt USA-beroende och ekonomisk krigföring hade för inte länge sedan framstått som lätt sinnesrubbat.
Och förhoppningsvis kan konflikten om Grönland lösas på diplomatisk väg.
Men klart är att scenarier som tidigare var helt otänkbara nu i allra högsta grad är möjliga.
Att blunda för det är att leva kvar i förnekelse.