Parul Sharma: Väcker en obekväm men nödvändig fråga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Efter sommarens beslut gällande landets antikorruptionsmyndigheter utbröt flera stora protester i Ukraina. Här en bild från huvudstaden Kiev. Foto: Evgeniy Maloletka / AP
DEBATT. Sverige och EU skickar miljarder till Ukraina. Vapen, energi, återuppbyggnad och humanitärt stöd finansieras till stor del av europeiska skattemedel. Just därför är det djupt oroande att korruptionen i Ukraina under 2025 återigen vuxit till ett av landets största inrikespolitiska problem. Kriget mot Ryssland är brutalt, existentiellt och synligt. I dess skugga växer dock ett annat, mindre synligt hot fram, ett som ger näring åt maktmissbruk, straffrihet och politiska bakslag.
Under 2025 har flera omfattande korruptionsutredningar skakat Ukraina, särskilt inom energi- och upphandlingssektorn. Utredningar har pekat på misstänkt förskingring och mutor i hundramiljonersklassen, med kopplingar till statliga kontrakt och politiska maktcentra.
pullquoteTålamodet håller på att ta slut
Att sådana affärer kan fortgå samtidigt som landet slåss för sin överlevnad väcker en obekväm men nödvändig fråga: Om staten inte kan skydda sina resurser i krigstid – hur ska den då göra det i fred?
Parallellt med dessa avslöjanden fattade regeringen under sommaren 2025 beslut som begränsade oberoendet för Ukrainas viktigaste antikorruptionsmyndigheter. Motiveringen var nationell säkerhet och behovet av samordning i krigstid.
Men för många ukrainare uppfattades beslutet som raka motsatsen till reform. Resultatet blev de största antikorruptionsprotesterna sedan 2022, ett tydligt tecken på att tålamodet håller på att ta slut.
Ukraina har inte brist på strategier, handlingsplaner eller internationellt stöd. Det verkliga problemet är att högt uppsatta personer sällan döms.
Utredningar inleds, men avslutas ofta utan konsekvenser. När makthavare aldrig hålls ansvariga normaliseras korruptionen. Det urholkar förtroendet för staten och riskerar att på sikt även underminera viljan hos omvärlden att fortsätta stödet.
Kriget har lett till enorma och snabba flöden av pengar: till försvar, energi och återuppbyggnad. Just därför borde transparensen vara större än någonsin.
I stället har undantag, sekretess och nödlösningar blivit regel, särskilt i så kallade ”känsliga” sektorer. Det skapar nya möjligheter för missbruk och gör granskning svårare, både för journalister och civilsamhälle.
pullquoteKrävs tydliga beslut, inte fler löften
Ukrainas närmande till EU är landets starkaste reformmotor. Men EU-integrationen riskerar att förlora sin trovärdighet om antikorruptionskrav skjuts på framtiden med hänvisning till kriget.
Budskapet måste vara tydligt:
Det finns ingen genväg till Europa som går via kompromisser med rättsstaten.
Vad måste göras nu?
Om 2025 inte ska bli ännu ett förlorat reformår krävs tydliga beslut, inte fler löften. I dag är uppföljningen ofta politisk snarare än strikt teknisk, kriget gör att krav från olika instanser ofta skjuts upp, resultat mäts mer i planer än i faktiska domar och återkrav.
Fem nödvändiga steg:
1. Garantera fullt oberoende för antikorruptionsmyndigheterna
De måste stå fria från politisk kontroll, även i krigstid.
2. Inför total transparens för krigs- och återuppbyggnadsmedel
Offentliga upphandlingar ska vara öppna som norm, inte undantag.
3. Prioritera fällande domar i högprofilerade korruptionsmål
Utan konsekvenser fortsätter straffriheten.
4. Stärk skyddet för visselblåsare och granskande journalister
De är ofta den sista försvarslinjen mot systematiskt maktmissbruk.
5. Knyt internationellt stöd till mätbara antikorruptionsresultat
Krav måste följas upp, inte bara formuleras.
Ukraina för ett rättfärdigt krig mot yttre aggression. Men ett land som försvarar sin frihet kan inte samtidigt acceptera inre plundring. Kriget förklarar varför systemen pressas. Men det kan inte längre ursäkta varför de missbrukas.
Parul Sharma, generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM)
expand-left
helskärm
Foto: Institutet Mot Mutor (Imm)FAKTASå skriver du en debattartikel
Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.
arrow Debattartikel:
Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.
arrow Replik:
Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Läs mer