Så har beräkningarna gjorts
Bakom siffrorna ligger en omfattande analys där forskarna kombinerat data från Global Burden of Disease med över 6 000 olika kostrelaterade riskfaktorer.
Genom att väga samman samband mellan matvanor, sjukdomsrisk och dödlighet har man kunnat uppskatta hur olika val påverkar den genomsnittliga hälsoutvecklingen över tid.
Det handlar alltså inte om individuella öden, utan om statistiska samband på befolkningsnivå.
Forskarna betonar att modellen är ett verktyg för att förstå mönster, inte ett exakt mått på hur länge en enskild person lever.
Ett perspektiv på vardagsval
Resultaten ska därför inte tolkas bokstavligt.
Att dricka en cola innebär inte att livet bokstavligen blir tolv minuter kortare.
Däremot ger studien en tydlig bild av hur återkommande kostvanor kan påverka hälsan över många år.
Budskapet är snarare långsiktigt än alarmistiskt.
Små val, upprepade ofta, spelar roll.
För den som regelbundet väljer sötade drycker och processad mat kan effekten bli märkbar över tid, medan en mer balanserad kost statistiskt sett ökar chanserna till fler friska år.
Missa inte:
Trauma i barndomen ger smärta i livets slutskede – E55
Så kan du må bättre i ditt åldrande – E55
Läs mer från E55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera