Publicerad 12 jan 2026 kl 06.00

Sverige har en växande gängkriminalitet där våldet blir allt grövre och de kriminella allt yngre.

Hur många fler ungdomar ska behöva dras in i gängbrottslighet innan regeringen agerar? undrar S. 

”Hur många fler ungdomar ska behöva dras in i gängbrottslighet innan regeringen agerar?” frågar S

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg (S).

Foto: Anders Wiklund/ TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Teresa Carvalho (S) är rättspolitisk talesperson.

Foto: Claudio Bresciani/ TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Gängkriminaliteten och den bakomliggande organiserade brottsligheten har utvecklats till ett systemhotande samhällsproblem där allt fokus nu måste ligga på att vända utvecklingen.

De senaste åren har de gängkriminella ändrat sina arbetsmetoder vilket inneburit att våldet också delvis bytt karaktär. Antalet skjutningar har därmed minskat samtidigt som antalet sprängningar ökat. 

Gängen rekryterar nu också allt oftare barn och ungdomar för att utföra dåden. Sedan 2022 har antalet barn under 15 år som varit involverade i mordärenden ökat med över 500 procent. Grundproblemet är dock detsamma: Sverige har fortfarande en lika omfattande och livsfarlig gängkriminalitet, bakom vilken det finns en stark och mäktig organiserad brottslighet. 

Tuffare straff

För att stärka samhällets brottsbekämpande förmåga har, under såväl föregående som innevarande mandatperiod, en lång rad reformer genomförts. De brottsbekämpande myndigheterna har fått kraftigt ökade resurser och nya rättsliga möjligheter till övervakning, hemlig avlyssning och dataavläsning liksom till beslag och förverkande av kriminellas egendom. 

Den här politiken kommer också att behöva fortsätta under lång tid framåt. Straffen behöver fortsatt skärpas och polisen ges ytterligare befogenheter för att bland annat kunna ta ned rekryteringsannonser på internet liksom kunna blockera de kriminellas kommunikation. Vi behöver också gå hårdare åt den organiserade kriminalitetens ekonomiska brottslighet, med tuffare straff och bättre verktyg för granskande myndigheter. 

Prioriterar rika framöver barn

Samtidigt som regering och riksdag genomför all denna ökade repression måste dock också åtgärder vidtas för att bryta gängens nyrekrytering. På detta, brottsförebyggande område, saknas dessvärre samma breda politiska stöd vilket är anledningen till att väldigt få reformer genomförts. 

Här har den rättsliga reformtakten varit i princip obefintlig samtidigt som kostnadskrisen slagit stenhårt. Arbetslöshet och urholkade reallöner har gjort utsatta familjer än mer utsatta vilket underlättat rekryteringen av barn och unga till välbetalda uppdrag. För kommunerna har kostnadskrisen samtidigt inneburit att de tvingats välja bort förebyggande insatser inom skola, socialtjänst och ungas fritid. 

”Antalet skjutningar har minskat samtidigt som antalet sprängningar ökat”, skriver S.

Foto: Jeppe Gustafsson / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Regeringens val, att i varje givet läge prioritera skattesänkningar för de rikaste, har på detta sätt lett till att såväl familjer som samhällets brottsförebyggande verksamheter fått stå tillbaka. Det har inneburit att de samlade möjligheterna att knäcka gängen försämrats

Annons

Förslaget: Allmän förskola från två år

Vi socialdemokrater har under den här mandatperioden visat att det går att prioritera annorlunda. I budget efter budget har vi låtit de brottsförebyggande satsningarna gå före skattesänkningar. Det handlar om satsningar på allt från jämlikhetsskapande åtgärder som höjda barnbidrag, sommarjobb i utsatta områden och satsningar på förskolor och skolor till mer riktade insatser på socialtjänstens arbete med riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga i riskzon. 

Sverige bör införa en allmän förskola från två år, samtidigt som köerna till barn- och ungdomspsykiatrin behöver kortas. Rätten till fritids behöver vidgas och en ledarsatsning genomföras för fler föreningsledare i utsatta områden. En större reform av ungdomsvården är nödvändig där all HVB-hemsvård av kriminella tas över av kommunerna samtidigt som kvaliteten höjs i hela kedjan, också vad gäller familjehemsvården och vården inom Sis. 

Allt detta är reformer som vi under denna mandatperiod har presenterat och motionerat om i riksdagen, men som regeringen sagt nej till.

Hur många fler ungdomar ska behöva dras in i gängbrottslighet innan regeringen agerar?

Av Mikael Damberg (S)

ekonomisk-politisk talesperson

Teresa Carvalho (S)

rättspolitisk talesperson