Trots en finfin inledning med sjutton segrar på 20 matcher blev Xabi Alonsos och Real Madrids gemensamma tid betydligt kortare än båda parter hade tänkt sig. HBL listar fem faktorer som ledde till Alonso fick sparken från jätteklubben.
Misstänksamhet och politik
Misstänksamheten fanns där från början. För trots att Xabi Alonso är klubbens före spelare är han bask och Baskiens förhållande med centralmaktens Madrid är långt ifrån okomplicerat. Och både supportrar och de stora och mindre pamparna följde Alonsos förehavanden med förstoringsglas. Då resultattrenden vände neråt ökade trycket inifrån och utifrån.
Real Madrid är världens största fotbollsklubb och här gäller en ständig balansgång i korridorerna. Det gäller att smöra tillräckligt uppåt och vara lyhörd men bestämd neråt. Just den biten var Alonso inte så intresserad av. Företrädaren Carlo Ancelotti förstod vikten av lite mingel och av att dricka rödvin och äta biff med ordföranden Florentino Pérez. Alonso satt hellre på sitt kontor och gick igenom taktiska upplägg.
Annons
Annons
Bild: Nick Potts/Lehtikuva
Inledningen var missvisande och skador störde
Den forna mittfältsstjärnan Alonso fick en flygande inledning på sejouren i Real Madrid då laget gick från seger till seger.
Spelmässigt imponerade Real bara stundtals men poängen trillade in mest tack vare den individuella briljans som finns inom laget. Laget hade dessutom stora problem med skador, i synnerhet i defensiven. Att hitta en solid startelva var ett problem.
En obefintlig försäsong
Eftersom Real Madrid deltog i Fifa:s VM för klubblag i USA under sommaren blev försäsongen kort, näst intill obefintlig, för Alonso och Real. Alonsos taktiska upplägg är sannerligen inte det lättaste att implementera.
Hans taktiska pussel är vackert att skåda men i Los Blancos saknades hela tiden lite bitar här och där. Han om någon hade behövt en hel försäsong.
Inget tålamod
I Real är stressen, pressen och i viss mån hysterin ständigt närvarande. Det är bråttom och tålamod finns bara på pappret. Världens mest framgångsrika fotbollsklubb genom tiderna vill alltid vinna. Allt och mot alla. Och är det så att spelet inte heller till hundra procent motsvarar förväntningarna är det managern snabbt ute i kylan.
Alonso hade en segerprocent på över 70 och borde naturligtvis ha fått fortsätta på posten. Men klubben tänkte annorlunda. Stödet från toppskiktet saknades.
Annons
Alonso kan trösta sig med att han inte är den första att gå samma öde till mötes.
Segerprocenten för de senaste tio tränarna för Real Madrid:
Xabi Alonso: 70,59
Carlo Ancelotti: 68,80
Zinedine Zidane: 60,53
Santiago Solari: 68,75
Julen Lopetegui: 42,86
Zinedine Zidane: 69,80
Rafael Benitez: 68,0
Carlo Ancelotti: 74,79
José Mourinho: 71,91
Manuel Pellegrini: 75,00
Egon som inte ville lyssna
Alonso hade gjort succé i Leverkusen som han på kort sid transformerat till ett av Europas bästa och mest underhållande lag att se på. I Leverkusen lyckades han skapa en enhetlig enhet och ett homogent lag.
Annons
Visst fanns det stora stjärnor också i Leverkusen men alla underordnade sig tränarens vilja och taktiska upplägg.
I Real gnisslade förhållandet tidigt med exempelvis Vinicius jr som är en person som kan få ett växthus att vissna på ett dygn om han så vill. Vinicius är inte det enda superegot i Real men sannolikt är brassen den som är svårast att hålla nöjd. Vinicius sörjer knappast att basken försvann. I viss mån var avskedandet av Xabi Alonso ännu ett bevis för att den alltför stora makt spelarna numera besitter.
Bild: Oscar Del Pozo/Lehtikuva