Notan närmar sig en weekwendresa för två. Är det värt det?

Jag äter, alltså finns jag. Eller Edo, ergo sum, för den som föredrar latinet. Det hade varit lockande att leka vidare med Descartes klassiska formulering, men risken att trampa sönder något tidlöst är överhängande. Vi låter bli. Däremot är Ergo högst påtagligt närvarande.
Trots sin relativt korta livstid har krogen, som sedan drygt ett år tillbaka huserar i Gastrologiks tidigare lokaler på Östermalm, belönats med en stjärna i Michelinguiden. Ett erkännande som, om inte oväntat, så åtminstone något överraskande i sin tajming. Ingen från restaurangen var nämligen på plats när utmärkelsen delades ut i somras. Enligt egen utsago befann sig huvudpersonerna på Tyge & Sessil när beskedet nådde dem. Sämre platser att fira på finns onekligen.


Ergo erbjuder en trerätters lunch torsdag till lördag samt en säsongsbetonad femrätters middag onsdag till lördag, där gästen får välja mellan två alternativ per servering. Vi besöker restaurangen vid två tillfällen och väljer båda gångerna middagsmenyn. Priset ligger på 2 650 kronor per person för maten, vilket också avspeglas i råvaruvalet där hummer, vaktel och vildand samsas på menyn. Innan någon tallrik når bordet dyker dessutom ett par snacks upp – eleganta, väl avvägda och sannolikt inte helt orelaterade till viljan att stimulera törsten. Ett grepp vi såklart uppskattar.


Kvällen inleds som sig bör med en iskall dry martini respektive ett glas champagne. I samband med de varma handdukarna presenteras det icke-obligatoriska dryckespaketet, men vi väljer att låta servisen navigera något friare från den gedigna och till synes välkurerade vinlistan.
Snacksen är kvällens första tydliga höjdpunkt. Löjrom med pepparrot, varken mer eller mindre, men så exakt utfört att det känns både självklart och briljant. Det är också i de här ögonblicken Ergo är som starkast, när köket vågar låta råvaran tala utan filter.
Efter noggrant övervägande dansar vi sedan vidare till nämnda vildand, serverat med melon och pinjenöt. Vi möter även en hummer som garnerats med harissa och apelsin. Ett möte som funkar klart bättre än vad vi kanske trott bara av att läsa densamma. 


Rätterna är genomgående tekniskt väl utförda. Smakerna sitter där de ska, kombinationerna är genomtänkta och presentationerna sobra utan att bli sterila. Risotton med kammussla och vit tryffel är kvällens mest övertygande rätt – generös, balanserad och precis tillräckligt dekadent. Den avslutande sufflén med äpple och havre knyter ihop säcken elegant, utan att ta onödiga omvägar.
Vinmässigt landar vi i två glas rött för 550 kronor styck. Ett mycket bra sådant, men det hade varit klädsamt om servisen tydligare informerat om att den rekommenderade råkade vara en Barolo, och att prisbilden således ligger långt upp i det övre delen av spektrumet.


Sammanfattningsvis är Ergo en skickligt genomförd finkrog, särskilt för den som uppskattar precision, kontroll och teknisk kompetens i köket. Däremot uteblir de riktigt stora överraskningarna vid båda våra besök. För en nota som närmar sig kostnaden för en weekendresa för två hade vi hoppats på åtminstone något som skakade om lite mer. Varför? Därför.